Se varje individ

Bibliotekens uppdrag kring folkbildning och demokrati ger dem en central roll i en samhällsutveckling präglad av åsikts- och informationspolarisering, ojämlikhet, intolerans, bildnings- och delaktighetsklyftor. Bibliotek är viktigare än någonsin och många har också ett stort förtroende för verksamheten.

De senaste åren har vi på Kultur Skåne haft förmånen att samarbeta med forskare. Eva Schwartz, forskare i filosofi vid Södertörns högskola, föreläste nyligen för bibliotekscheferna i Skåne utifrån erfarenheterna från utbildningen ”Omdöme, bildning och det mellanmänskliga mötet – en utbildning i bibliotekariens praktiska kunskap”. Med utgångspunkt från kursdeltagarnas egna berättelser om dilemman kopplade till yrkesrollen gav Schwarz en bild av biblioteksprofessionen som en komplex roll. Inte sällan ställs bibliotekarier inför etiska dilemman eller knepiga situationer där olika användares intressen ställs mot varandra. Då krävs erfarenhet, kunskap om användarna, fingertoppskänsla och en förmåga att möta alla människor utifrån deras förutsättningar.

Per-Anders Hillgren och Mette Agger Eriksen, forskare i Interaktionsdesign vid Malmö högskola har under året hållit i forskningscirklar kring designprocesser för och med folkbibliotek i Skåne. De brukar prata om vilka värden biblioteken och personalens arbete skapar för individer och samhälle. Genom att utveckla sitt arbete med exempelvis medborgardialog och dynamiska designprocesser kan biblioteken stärka sin roll som viktiga noder i ett demokratiskt samhälle.

Forskarna har på olika sätt satt fingret på det strävsamma arbete som görs varje dag av bibliotekspersonal som möter och vägleder användare med olika bakgrund, förutsättningar, frågor, utmaningar, behov och drivkrafter. Detta arbete tror jag är en betydelsefull del av bibliotekens demokratiska värde.

Bibliotekspersonalen stärker genom sitt arbete människors kunskap, tillit och samhörighet och möjliggör för människor att vara aktiva samhällsmedborgare. Ett exempel på det personliga mötets betydelse för att stärka människors delaktighet i samhället är Bokstart, ett pilotprojekt i bland annat Landskrona. Där har bibliotekarier gjort hembesök med bokpaket till familjer i socioekonomiskt utsatta områden och just samtalen mellan bibliotekarierna och familjerna har bidragit till att flera familjer som inte tidigare ”hittat in ” i det svenska samhället börjat besöka biblioteket, men även andra samhällsinstitutioner.

Det handlar inte bara om att tillgängliggöra litteratur, information eller kultur utan också om att stärka människors förmåga att ta del av det som tillgängliggörs. I utvecklingsarbetet kring mångspråkig biblioteksverksamhet som många folkbibliotek i Skåne deltagit i de senaste åren har det varit intressant att se att inriktningen har gått från tillgängliggörande av medier på olika språk till mer fokus på målgruppsarbete och bemötande. Även i MTM:s och bibliotekens gemensamma arbete för att personer med läshinder ska kunna ta del av litteratur och information har bemötandefrågor blivit allt viktigare.

Bemötandekompetensen utvecklas ständigt i de dagliga mötena med användarna, men det kan också behövas ett medvetet och strukturerat arbete. Rosengårdsbibliotekets arbete, som lyfts i detta nummer är ett exempel, HBTQ-certifiering som är aktuellt för många bibliotek är ett annat. Oavsett från vilken målgrupp arbetet utgår eller i vilken form det sker tror jag att bibliotekens strävan mot ett mer medvetet och inkluderande bemötande kommer alla biblioteksanvändare till del. För det handlar ju egentligen om något så enkelt – och svårt – som att se varje individ.

Text: Kristina Elding