MALMÖ Genom att samarbeta och genom att lära sig tänka efter före, har Rosengårdsbiblioteket utvecklats till att bli en naturlig mötesplats med fokus på språk.
Stadsbuss nummer fem i Malmö har sin rutt från nybyggda Västra Hamnen i centrum, till stadsdelen Rosengård i öster. En resa mellan två världar som tar cirka en halvtimme. Busshållplatsen vid Rosengård centrum är placerade på den breda Amiralsgatan som klyver stadsdelen åt, precis under den bro över trafikleden som binder ihop området. En bro som sägs ha sin förebild i 1300-talsbron Ponte Vecchio i Florens, och en bro där Malmös första stora centrumanläggning är belägen. Ett centrum som skulle fungera som ett kommersiellt centrum och träffpunkt för invånarna i Rosengård. Centrumbygget är fortfarande, 45 år senare, en samlingspunkt för Rosengårdsborna och här finns bland annat butiker, restauranger, växlingskontor, apotek och ett av Malmös mest välbesökta bibliotek, Rosengårdsbiblioteket.
– Vi försöker utgå från besökarna och deras behov och eftersom invånarna i Rosengård är människor från många olika delar av världen, jobbar vi mycket med läsfrämjande och med möjligheter att mötas och träna på att prata svenska, berättar Maria Roijer, bibliotekschef Rosengårdsbiblioteket.
Trängsel
Ljudnivån är hög, alla sittplatser i biblioteket är upptagna, männen i det lilla rummet med schackbrädor står tätt tillsammans och barn rör sig mellan hyllorna. Det är en vanlig dag på Rosengårdsbiblioteket där de flesta som kommer stannar ganska länge.
– Vi har ungefär 80 besökare i timmen och många av dem stannar kvar. De sitter vid en dator, läser tidningen, är med på någon aktivitet eller på något av veckans två språkcaféer, säger Maria Roijer.
Verksamheten med språkcafé är väl utbyggd med ett bra samarbete med volontärer, men med den senaste tidens flyktingtillströmning har trycket på språkcaféerna ökat och biblioteket har tvingats till begränsningar.
– Vi såg ett behov som behövdes i området så sedan en tid tillbaka har vi språkcafé med nybörjarsvenska parallellt med de andra caféerna. Förra veckan var det 90 personer som besökte språkcaféerna samtidigt och det blir svårt att få ihop. Så vi har vi börjat säga nej till folk och erbjuder plats så länge det finns sittplatser helt enkelt, säger Maria Roijer och menar att begränsningen är för att det ska bli meningsfullt för de som är där.
Områdesvärd Chokri Choubach är en av sex stadsområdesvärdar i Rosengård. Värdarna är alla från området och har ett stort nätverk vilket skapar trygghet. De tittar ofta in på biblioteket där en av dem också hjälper till på språkcaféerna. Bibliotekschef Maria Roijer tror mycket på samarbete och biblioteket har också ett nära och viktigt samarbete med olika aktörer i området som möter samma målgrupp.
– Vi har dessutom ett lyckat läsfrämjande arbete tillsammans med bland annat Rosengårdsskolan och poesiföreningar i området, säger hon. Foto: Helén Andersson.
Språkvänner
Förutom språkcafé på svenska provade Rosengårdsbiblioteket för några år sedan ett språkcafé på arabiska. Man såg en möjlighet att låta olika kulturer mötas och många av deltagarna i de andra språkcaféerna hade lust att vara volontär i sammanhanget.
– Vilken anstormning det blev, ler Maria Roijer. Vi hade kanske trott att ett 20-tal skulle vara intresserade. Vi fick in 90 intresseanmälningar.
När trycket på de övriga språkcaféerna ökade, tog ett annat bibliotek i Malmö över ansvaret för det arabiska språkcaféet och Rosengårdsbiblioteket utvecklade istället något de kallar Språkvän i Rosengård. Verksamheten är ett samarbete med Malmö stads verksamhet I Malmö möts vi, och på Rosengårdsbiblioteket ligger fokus på språkliga möjligheter med två alternativ att välja på. Det ena är inriktat på att lära sig bättre svenska, det andra är mer en form av öppet lärande där två personer med olika modersmål träffas för att lära sig varandras språk.
– En given win-win situation. Och egentligen handlar det mycket om att man ska få en social kontakt där vi på biblioteket matchar ihop människor som lär av varandra, säger Maria Roijer.
Utmaningar
Rosengård byggdes som en del av det så kallade miljonprogrammet mellan 1967 och 1972, och fick snabbt ett dåligt rykte, ett rykte som har följt med ända fram till idag. Periodvis är det oroligt i området och biblioteket är inte förskonat från bråk och stök. För sex år sedan var det en sådan period och dåvarande bibliotekschef ville ha en vakt på biblioteket för att garantera säkerheten för personal och besökare.
– Men man insåg ganska snart att det gav motsatt effekt och snarare blev en utmaning för de som var stökiga, säger Maria Roijer.
Det som så småningom bröt utvecklingen var minskade öppettider kvällstid och mer personal de kvällar det är öppet. En omfördelning av personal som också resulterade i fler aktiviteter de kvällar det är öppet eftersom man helt enkelt är fler på plats.
– Det är också viktigt att den personal som är ute i biblioteket har ett väldigt stort mandat. Och att man pratar mycket inom personalgruppen och stöttar varandra och försöker förebygga. Om vi tror att det kommer att bli lite stökigt en period så har vi mer personal ute och hjälps åt helt enkelt, säger Maria Roijer och påpekar en så enkel sak som möbleringens betydelse i sammanhanget där man har bytt ut höga hyllor mot lägre för att få en bättre överblick över lokalen.
– Dessutom pratar vi en del om det goda värdskapet och påminner ofta varandra om att för varje besökare som kommer in så börjar deras historia på biblioteket. Även om du blivit utslängd ena dagen så är du välkommen nästa dag igen. Och det är ett sätt att tänka man måste bli medveten om och jobba med.
Ett växande problem och en ny utmaning på Rosengårdsbiblioteket just nu, är barn som passar mindre barn och som är på biblioteket.
– Problemet är att biblioteket inte är någon trygg plats om det är många barn här samtidigt. Vi försöker vänligt men bestämt be dem gå hem med sina småsyskon och komma tillbaka själva, säger Maria Roijer.
Problemet har lyfts i stadsdelen och man jobbar för att bygga upp aktiviteter på andra ställen där föräldrar kan vara med sina barn. Tills dess får personalen på Rosengårdsbiblioteket tänka förbyggande och hitta aktiviteter här.
– En av Rosengårdsbibliotekets styrkor är också att vi har en fritidspedagog som jobbar här och kan jobba just med barnen. Ibland måste man ha in andra yrkesgrupper på biblioteket, konstaterar Maria Roijer.
Uppskattat bibliotek
Rosengårdsbiblioteket var ett av tre nominerade till utnämningen Årets bibliotek 2015. En nominering som Maria Roijer säger har betytt jättemycket för alla som jobbar på biblioteket. Dels att få bekräftelse och en klapp på axeln för arbetet de gör, men framförallt att nomineringen fått dem att reflektera över vad det egentligen är de gör.
– Vad är det andra ser som vi själva inte ser eftersom vi är så ”mitt i” liksom. Vad är det vi missar och som vi kan lyfta, undrar hon nyfiket.
Trots ständigt nya utmaningar har Maria Roijer en känsla av att alla som jobbar på Rosengårdsbiblioteket tycker det har blivit roligare att jobba där.
– Vi har tydliga mål med vårt arbete och man jobbar här för att man vill jobba med, och möta och hjälpa, olika typer av människor. Vi har den möjligheten här. Och så är det trevligt. För Rosengårdsbiblioteket är ett trevligt bibliotek.
Author Description
