Barnbokskatalogen i ny skepnad

STOCKHOLM Kulturrådet kommer från och med i år att göra Barnbokskatalogen på egen hand. De lägger samtidigt ner Bokjuryn. Kulturrådet satsar istället stort på uppsökande och målgruppsinriktad verksamhet.

Kulturrådet vill knyta ihop sitt läsfrämjande arbete och ser Barnbokskatalogen som en del i den säcken. Tillsammans med bidragsmedel, projektet Bokstart och läsambassadören ska Barnbokskatalogen ses som en tydlig kommunikationskanal för Kulturrådets läsfrämjande handlingsprogram.

– Vi vill kunna jobba med helheten på ett tydligare sätt och vi ser en styrka i detta eftersom de olika delarna når olika personer, säger Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef Litteratur, läsande och kommunikation.

Ny katalog

Barnbokskatalogen kommer att fortsätta vara en tryckt katalog, den kommer att finnas tillgänglig på webben och innehållet kommer att väljas av en sakkunnig urvalsgrupp. Däremot kommer katalogen att byta utseende och delvis också målgrupp.

– Den kommer att ha ett tilltal till mellanåldern och uppåt och till förmedlare, även om de yngre barnen självklart också är en målgrupp, säger Henriette Zorn, handläggare Läsfrämjande och biblioteksfrågor och projektledare för Barnbokskatalogen.

Under åren 2008 -2015 har Barnbokskatalogen producerats av Kultur i Väst och Barnens bibliotek på uppdrag av Kulturrådet och har släppts i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Från och med i år kommer Barnbokskatalogen att finnas till hands lagom till Läslovet i vecka 44.

– Det är ett lämpligt tillfälle för förmedlare och bibliotekarier att jobba med katalogen. Och ska man läsa på lovet är det ju kul med en pinfärsk katalog att bli inspirerad av, säger Henriette Zorn.

Barnbokskatalogen är Kulturrådets största publikation med över 400 000 tryckta exemplar. För att få reda på hur katalogen används gör Kulturrådet en Sifo-undersökning under våren. Den hoppas man ska ge svar på vad som tidigare har varit bra och vad som har varit mindre bra. Trots Sifo-undersökning lovar Henriette Zorn att katalogen ska komma ut som vanligt utan uppehåll.

– Och, tillägger Lotta Brilioth Biörnstad, budskapet till omvärlden är att vi fortfarande tycker att Barnbokskatalogen är jätteviktig och vi vet att förmedlarna efterfrågar stöd med att hitta och välja böcker. Vi vill inte tappa bort barnen, men vi tror att det går att kombinera och därför vi vill ha ett annat tilltal.

Bokjuryn

I samband med utgivningen av Barnbokskatalogen har Kultur i Väst och Barnens bibliotek varje år arrangerat tävlingen Bokjuryn. Kulturrådet har gjort bedömningen att med ny katalog är det dags för en nysatsning och vill skapa andra aktiviteter med tydligare ingång till språk och läsning.

– Vi funderar just nu tillsammans med läsambassadören Anne-Marie Körling om alternativ till en tävling, om andra sätt att jobba med Barnbokskatalogen, berättar Henriette Zorn som inte vill avslöja mer.

– Bokjuryn har till stor del utspelat sig i skolan, men Kulturrådets primära målgrupp för läsfrämjande arbete är utanför skolan. Därför är det svårt för oss att driva ett sådant skolinriktat projekt som dessutom kostar ganska mycket pengar. Då väljer vi att lägga de pengarna på något annat, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Bokstart

Kulturrådets stora satsning heter Bokstart där det just nu pågår fem pilotprojekt. Tre av dem i typiska förortsområden, två i glesbygdsområden. Det är olika utmaningar i olika områden, men det handlar om att prova hembesök. Förhoppningen är ett statligt uppdrag för att kunna göra en storskalig satsning av Bokstart i hela landet.

– Vi ser Bokstart som ett helt batteri av möjligheter där hembesök är en del och där det finns mycket att utveckla när det gäller samarbetet med barnavårdscentralerna ute i kommunerna, säger Lotta Brilioth Biörnstad som tror att det behövs ett politiskt engagemang för att detta ska bli verklighet.

– Det finns så mycket erfarenhet att bygga vidare på men det behöver höjas en nivå. Det behöver göras mer och med högre kvalitet. Och det är det Bokstart går ut på.

Samtidigt som pilotprojektet Bokstart pågår för Kulturrådet en dialog med Kulturdepartementet för att påtala att arbetet med små barns språkutveckling är både en utbildningsfråga, en social fråga och kulturpolitik.

– Vi har märkt att det finns ett stort intresse från politiken och vi hoppas på ett möte med både socialdepartement och med utbildningsdepartement ganska snart, berättar Lotta Brilioth Biörnstad som erkänner att Kulturrådet känner sig besjälade av frågan om små barns språkutveckling.

– Det vi gör för små barn och deras familjer tidigt främjar också de här barnen när de kommer till skolan.

Nytt perspektiv

Förra året fick Kulturrådet ett nytt uppdrag att utveckla Skapande skola för förskolan. Här har Kulturrådet valt att göra en riktad satsning mot kommuner där det kan vara långt till kulturen. En riktad satsning som beskriver Kulturrådets mer målgruppsinriktade sätt att arbeta.

– I jämförelse med tidigare jobbar vi nu mer mot de målgrupper där vi ser det finns särskilt stora behov, säger Lotta Brilioth Biörnstad och menar att mer riktade satsningar är en väg att gå. Samtidigt som Kulturrådet måste göra bredsatsningar som Barnbokskatalogen också.

Läs mer

Framsidan har tidigare skrivit om Bokstart:

Hembesök för barns språkutveckling 

– Vi måste jobba med både och. Men i det kulturpolitiska uppdraget står bland annat att Kulturrådet ska utjämna skillnader, och för att verkligen komma någon vart med det måste vi jobba lite mer riktat.