IFLA – en global röst

Hur det är att vara med att utveckla biblioteken i världen vet bland annat Kirsten Boelt som varit aktiv i IFLAs sektion för barn och unga i åtta år. Det är den längsta period det är möjligt att sitta i en sektion inom IFLA. Framsidan har prata med henne om IFLAs arbete med barnbibliotek runt om i världen.

Hur skulle du beskriva arbetet på Sektionen Libraries for children and young adults?

Vårt arbete handlar ju om att sprida idén om att det är viktigt att arbeta med barn och unga, att biblioteksutbudet vänder sig till målgruppen och att biblioteken blir duktiga på det i det land de bor i. För att sprida den idén består vårt arbete till stor del av att arrangera föreläsningar till den årliga konferensen. Och där har vi under åren haft olika inriktningar som utveckling av barnbibliotek, innehåll och verksamhet och design av barnbibliotek. Det viktiga är att konferensen har ett globalt perspektiv så att vi inspireras av varandra. Läskampanjer i Europa lär sig av läskampanjer i Afrika eller Asien. Och tvärt om.

Dessutom har sektionen arbetat med många relevanta projekt och arbetat med olika guidelines för arbete på barnbibliotek.

Berätta om något av de projekt ni startat?

Det viktigaste projektet är det som heter Sister libraries. Det handlar om gränsöverskridande samarbete och om att skaffa systerbibliotek någon annan stans i världen. Ett systerbibliotek som man kan utväxla erfarenheter och bra idéer med. Ett projekt som syftar till att bryta isolering och stagnation och vara en kanal för stimulans, motivation och dialog.

Hur har arbetet med barn och unga utvecklats på världens bibliotek under dina åtta år?

Det är väldigt olika. Det är ekonomiska och politiska ramar som säger vilka möjligheter barnbiblioteksarbete har i olika länder, och här finns ju stora skillnader. I många länder säger bibliotekslagen att det ska finnas barnbibliotek och ett utbud för barn och unga, men inte överallt.

Det viktiga är att förståelsen för att barn ska läsa finns. Men också det är väldigt olika och det är skillnader på vad man lägger vikt på. Det finns några ställen i Afrika till exempel där det fortfarande inte finns tillgång till litteratur på deras modersmål. Så vårt arbete har ett brett spektra.

Å andra sidan arbetar vi också med hur viktigt det är med tillgång till internet. Från och med i år har vi också information och lite tips och råd på vår webbsida om hur vuxna kan arbeta med barns engagemang på sociala medier.

Det fantastiska är när man ser att ett bibliotek förstår hur viktigt det är att arbeta med barnbibliotek och när det utvecklas och får använda de möjligheter och resurser som finns.

Skulle du säga att IFLA spelar någon roll för utvecklingen av barnbibliotek i världen?

Det vill jag ju gärna svara ja på.

Fakta

IFLA – International Federation of Library Associations and Institutions är en oberoende, internationell icke-statlig och icke vinstdrivande organisation som samlar informationsspecialister, bibliotek och deras användare i hela världen.

Kirsten Boelt är numera dansk biblioteksförenings representant i IFLAs styrelse, Governing Board. Till vardags är Kirsten Boelt områdeschef på biblioteket i Aalborg i Danmark.

Jag tycker att sektionen hjälper barnbibliotek med praktiska redskap som till exempel med guidelines för barnbiblioteksarbete och andra verktygslådor man kan använda när man ska arbeta med utveckling. Praktiska anvisningar och riktlinjer som kan lyftas i en debatt massmedialt, eller användas av ett bibliotek eller en biblioteksförening för att sätta mål. Verktygslådor att arbeta både praktiskt och politiskt med.

På konferensen förra året skrev IFLA under Lyon-deklarationen som fokuserar på tillgången till information och där betydelsen av att kunna läsa och förstå är en del av helheten. Och det fantastiska med IFLA som lobbyorganisation är att den lyckats med sin lobbyverksamhet och fått FN att förstå att när man ska utveckla ett samhälle ska man också ha kompetenta medborgare. Det är vi rätt stolta över.