Mer – för barnens skull

Vilken spännande tid vi lever i. Diskussionsämnen saknas aldrig. Är det bättre att läsa på papper än på skärm? Varför presterar våra barn så dåligt i PISA-undersökningarna? Gör vi fel? Kan vi arbeta på något annat sätt? Biblioteken har alltid utmaningar att bita i. Jag tänker inte svara på frågorna – snarare ge er lite fler att fundera på.

Mer forskning

Det görs så otroligt mycket bra på våra bibliotek. Och vi kan bli ännu bättre. Genom att ta stöd i aktuell forskning, våga avvänja oss vid måsten och rutinuppgifter som blivit oviktiga. Är det svårt och jobbigt? Nä, det är ju inte det. Det är befriande.

I Reclaiming Conversation: The Power of Talk in a Digital Age (Penguin Press, 2015) undersöker MIT-professorn Sherry Turkle samtalets betydelse. Hon har tittat på  ”…how a flight from conversation undermines our relationships, creativity, and productivity – and why reclaiming face-to-face conversation can help us regain lost ground.”

Bokklubbar, läsecirklar, bokfikor. Här har ni forskningsstöd i massor.

En omfattande engelsk forskning (The British Cohort Study 2013) visar att om man som barn läser av eget intresse ökar ens förmågor inom många områden, inte bara ordförståelse. Forskningen hänvisar till att man klarar skolan bättre, men jag skulle vilja säga att man klarar livet bättre. För det är ju livet som är det viktiga – inte skolan.

Mer barns röster

Höjd åldersgräns för barn på sociala medier ska utredas. Samtidigt kan vi läsa Ylva Mårtens Vad säger barnen? och lära oss att yttrandefriheten inte har någon åldersgräns.

Hur ger vi barnen en röst på våra bibliotek – fysiskt och på våra hemsidor?  Lyssnar vi på och samtalar vi med barnen kring vad de vill ha ut av biblioteket?

Visst, det är svårt och gott om tid är det ont om.  Men vi måste ta oss tid. Vi kan hitta hur mycket stöd som helst i lagar och konventioner för det. Men det där vet ni ju redan.

Mer e-ljudböcker

Flera förlag publicerar alla sina nya titlar som e-böcker och erbjuder dem via abonnemangstjänster. En bra början. E-ljudboksutgivningen är däremot fortfarande svag. Familjedelning och andra lagliga fiffigheter ger även barnen tillgång till strömmande tjänster.  Då måste där finnas ett bra utbud. Talboksinläsningarna verkar komma tidigare – det är superbra. Det är härligt att talboken är klar när Bokslukarsällskapets program om en nyutkommen bok publiceras. Men alla har inte kunskap om att de finns.

Ja, ja, jag vet. Alla barn har inte en smartphone eller surfplatta. Men det är inte något bra argument för att inte visa barnen och deras föräldrar möjligheterna med böcker i mobila enheter. Alla sätt att ta tills sig en text eller en berättelse är bra. Det är innehållet som är det viktiga inte mediet.

Mer webb

Rätt bok till rätt person vid rätt tillfälle. En rätt omöjlig uppgift. Ändå lyckas vi med det där varje dag. Heja oss! Tänk om vi kunde få till det dygnet runt också. Vi är på väg men vägen är lång. Lättillgängliga, intressanta, aktuella hemsidor där barnsidorna syns och lyfts fram och som sköts av personal som har gott om tid och redskap för det. Jag har tjatat om detta i typ 20 år nu. Tar ni upp besöken på hemsidan i statistiken? Jag vet i alla fall att Barnens biblioteks 260 000 sessioner/besök varje år inte syns någonstans i statistiken.

Så vart leder allt det här pratet? 

Till årets upplaga av Sommarboken. Vi har forskningen i ryggen. Barnen är ivriga, webben snart uppdaterad och material på gång.

Till ett: Leve berättelserna! Berättelser i alla former skapar gemenskap och referensramar som ger känsla av samhörighet. Många vet att ”Ska bara” kommer från Alfons Åberg och att ”42”, från Liftarens guide till galaxen, är svaret på allting.

Så tack alla författare, illustratörer, filmmakare, spelbyggare med flera som ständigt ger oss nya berättelser att njuta av.

Text: Katarina Dorbell