Nyckel till lyckad läsinlärning

UMEÅ Erfarna pedagoger som använder skönlitterära böcker och som har höga förväntningar på barnen är några framgångsfaktorer för elever som ska lära sig läsa. Det framkommer i Ulla Dambers avhandling från 2010.

Ulla Damber är forskare i läs- och skrivutveckling. Hennes avhandling Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling, genererade en hel del artiklar i olika pedagogiska skrifter. Uppmärksamheten berodde delvis på att hennes forskning tydligt visade att äldre, erfarna pedagoger med bra struktur kompenserade elevers socioekonomiska bakgrund och varierande språkbakgrund när det handlar om läsinlärning.

– Det är ju inget konstigt egentligen att erfarna lärare har större verktygslåda och har större erfarenhet av olika barns olika behov, konstaterar Ulla Damber så här några år senare.

Hon tror att det till stor del handlar om hur den nyblivne läraren socialiseras in i yrket och att många gör det skolan alltid har gjort.

– Det behövs ett mentorskap i svenska skolan så att den nyblivna läraren får hjälp med att reflektera över vad de gör.

Ulla Damber är forskare i läs- och skrivutveckling. Hennes avhandling Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling, genererade en hel del artiklar i olika pedagogiska skrifter. Uppmärksamheten berodde delvis på att hennes forskning tydligt visade att äldre, erfarna pedagoger med bra struktur kompenserade elevers socioekonomiska bakgrund och varierande språkbakgrund när det handlar om läsinlärning. Helén Andersson.

Struktur Ulla Damber är forskare i läs- och skrivutveckling. Hennes avhandling Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling, genererade en hel del artiklar i olika pedagogiska skrifter. Uppmärksamheten berodde delvis på att hennes forskning tydligt visade att äldre, erfarna pedagoger med bra struktur kompenserade elevers socioekonomiska bakgrund och varierande språkbakgrund när det handlar om läsinlärning. Helén Andersson.

Klassfråga

Lärarens förhållningssätt till litteratur är en annan viktig komponent där Ulla Damber har sett att många oreflekterat använder läroböcker i sin undervisning. Hon menar att även om det finns bra läroböcker är kanske inte dramaturgin alltid det som bär, och att det är här den ”vanliga” boken kommer in.

– Jag tror det är bra och jag tror att det utmanar barnens tankar.

Men det är också tillgången till böcker som gör barn till läsare och det är här förskola och skola kan göra skillnad och kompensera den textfria hemmiljö många barn växer upp i. Och hon menar att det verkligen inte är en ny situation som uppkommit med fler flerspråkiga barn i skolorna.

– Barn som har flytt har ju inte gjort det med åtta lådor böcker i bagaget, och för dessa barn betyder skolan mycket. Men det gäller även svenska barn som kommer från miljöer där läsning inte är en högt värderad aktivitet.

– Det är en klassfråga, konstaterar hon.

Kul läsning

Egentligen, säger Ulla Damber, är hon en antimetodperson när det gäller läsmetoder och läsinlärning. Hon är övertygad om att de flesta metoder brukar sluta med att barn lär sig läsa, och hon tror att det är vad de läser som spelar roll.

– Jag tror på lusten och att läsningen ska utmana intellekt och tänkande vid ung ålder. Man måste ha tilltro till barnen och det är jätteviktigt att de tycker det är roligt.

Just nu forskar Ulla Damber om hur betydelsefull läsningen är innan barnet kan läsa själv. Det handlar om högläsning, om vikten av läsförståelsestrategier och om hur man kan hjälpa barnen in i en berättelse.

– Självklart måste pedagogen anpassa sin läsning efter vilken barngrupp de har, men det handlar också om hur pedagogen läser. Jag tycke lärarhögskolan uppmärksammar konsten att läsa alldeles för lite, säger hon och önskar mer skådespelarträning på utbildningarna.

Samarbete

Ulla Damber tror på samarbete mellan skola och bibliotek och ju tidigare barnen hittar till biblioteket desto bättre. Däremot beklagar hon att inte alla pedagoger är medvetna om bibliotekets alla resurser, och att forskningen visar att det är biblioteken som är pigga på samarbete med skolan, men inte i lika hög grad tvärtom. Hon menar att det finns en stor potential i bibliotekarien som person eftersom bibliotekarien kan fungera som en koppling till världen utanför skolan, men framförallt som en resurs när det gäller litteratur.

– Lärare har ofta inte tid och möjlighet att hålla sig uppdaterad och jag tror det kan hända väldigt spännande saker i ett samarbete. Framförallt med tanke på alla flerspråkiga elever som finns i skolan i dag.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet