Betydelsefull läsning för inlåsta

Foto: Kriminalvården

GÖTEBORG Bibliotekens roll i samhällsutvecklingen kan träda fram i olika skepnader. Det kan kan handla om integrationsarbete. Bygga kunskap och läskraft. Det kan också vara att öppna en dörr mot nya världar bland inlåsta ungdomar. 

– Många diskar för första gången. Skriver brev för första gången och för många är det första boken på väldigt länge. Här har boken en stor betydelse, säger Mats Lindberg ungdomshandläggare på Kriminalvården under en nätverksträff för fängelsebibliotekarier på det nya häktet i Göteborg.

Han har jobbat inom kriminalvården sedan 80-talet och mött olika attityder till de som av olika anledningar hamnar bakom låsta dörrar. Sedan snart tio år tillbaka har han jobbat som ungdomshandläggare. En stor del av arbetet vilar på ett bra bemötande.

– Vår grundregel är att vi är hyggliga mot varandra. Vi jobbar med detaljer. Det kan handla om att vi pratar, hälsar ordentligt och tilltalar varandra med namn, berättar han vidare.

En annan karriär

Han berättar också om trasiga ungdomar och om våld som eskalerar. Det tragiska i att möta ungdomar som växt upp runt samma gungor och som nu står på varsin sida gränsen mellan två gäng. Om familjer som förtvivlat och i vanmakt ser hur deras barn glider allt djupare ner i ett svart hål av våld.

– En mamma ringer och säger att det är trist att min son är hos er. Men gud vad skönt. Nu vet jag att han inte kan bli skjuten varje fall, berättar Mats vidare.

Han ser också hur unga som idrottar idag fostras i att ställa upp för laget och vara starka. En logik som i de flesta fall bygger bra individer. Men som också under olyckliga omständigheter kan passa bra in i ett annat sammanhang. Mats berättar om en kille på en av gymnasieskolorna i centrala Göteborg. En kille med bra betyg och en lovande fotbollskarriär.

– Men så small ledbanden. Han blev idrottsinvalid och gick in i en depression.

I samma veva tog en kompis med honom till en klubbstuga vars medlemmar inte direkt hoppar höjd eller jagar en boll över en plan. Han fick ett nytt lag och kände sig hemma. Det blev början på en helt annan karriär med helt andra domare.

En livboj

Kriminalvården gör en rad insatser för att bryta destruktiva mönster. Bland annat genomför de flest avgiftningar per år. På häktets ungdomsavdelning på våning nio jobbar två lärare och Kriminalvården samverkar med skola, socialtjänsten och andra aktörer för att få ungdomarna på rätt köl i ett stormigt hav. Landets fängelsebibliotekarier är också en del i arbetet och slänger dagligen ut små livbojar.

– Min roll skiljer sig från vårdarens. Jag kommer sällan med negativa besked. Frånsett att en eftertraktad bok varit utlånad i över en månad, berättar bibliotekarie Rune Ellehammar, som är anställd av Kriminalvården.

Inte sällan får han ta emot efterfrågningar på så kallade ”fängelseböcker”, titlar som El Choco och Jag är wanted.

– Men jag märker också att tegelstenar som Shantaram efterfrågas av unga killar som inte läst så mycket tidigare, berättar Rune vidare.

Normkritik

Kriminalvården driver projektet Machofabriken. Ett projekt för ungdomar mellan 13-15 år och som handlar om att jobba med normkritik och jämställdhet. Den här typen av insatser ger också näring åt bibliotekariernas roll.

– Det kan ibland bli för mycket förfrågningar om ”gängböcker” och då föreslår jag att klienten kan testa något annat. Tänker mig att Kriminalvårdens satsning på Machofabriken kan ge fängelsebibliotekarier chansen att ta fram böcker om alternativa mansbilder, skönlitterära och dokumentära.

Rune träffar många olika sorters klienter, alltifrån från ekobrottslingen som vill ha ekonomisk facklitteratur till den som bara vill ha serietidningar.

– Det är viktigt att vara lyhörd och lyssnande mot alla. Jag jobbade tidigare som mentalskötare och såg då vilken betydelse patientbiblioteket hade för patienter. Känner att fängelsebibliotek har samma betydelse. Vi besitter en tyst kunskap som tyvärr är svår att mäta. Men har jag varit borta ett tag säger vårdpersonalen att klienter frågat efter biblioteket, säger Rune.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se