En frizon för barnen

OSLO I stadsdelen Tøyen i Oslo har barn mellan 10–15 år fått sitt egna bibliotek. En gammal lastbil är ombyggd till ett kök och i en skena i taket hänger linbanegondoler. Med Stockholms Tiotretton som förebild är det en frizon som ger utrymme åt både kreativitet, kulinariska upplevelse och en stillsam lässtund.

Tøyen ligger i det som en gång var gamla Oslo dryga tio minuter med tunnelbanan från centralstationen. En stadsdel som rymmer både Edvard Munchmuseet och botaniska trädgården. Deichmanske biblioteks filial på torget är nyrenoverad. En doft av trä fyller rummet och ramar in den rustika känslan av ett bibliotek där hållbarhet präglar inredningen. Gamla dörrar blir avdelare i rummet och kabelvindor i trä har anpassats för att kunna fungera som personalens informationspunkter. Men det är inte bara här som bibliotekets utformning har fått en ton som rimmar med vår samtid och idén om hållbar utveckling. Lite längre bort på andra sidan torget ligger bibliotekets egen frizon för barn mellan 10-15 år. Här sticker inredningen ut ytterligare ett snäpp. Mitt i rummet står en ombyggd Volvo-lastbil. Det som till synes en gång var ett flak är nu ett litet kök med plats att sitta runtom och motorhuven har gjort om till ett krypin. En lastmoppe har blivit en oas för kreativitet.

– Det är skapat utifrån lokala förutsättningar och bygger på barns önskan om en trygg plats där de samtidigt kan bli sedda. Vi har öppna ytor blandat med olika krypin och platser där barnen kan skapa själva, berättar filialchef Reinert Mithassel.

Fattigdom

Biblioteket på dryga 600 m2 invigdes tidigare i våras och är resultatet av ett långt förarbete.

– Vi har inspirerats mycket av Tiotretton i Stockholm och haft stort utbyte kring deras erfarenheter. Sedan har vi också genomfört workshops med ungdomar och utgått från deras idéer för hur de använder ett bibliotek och frågor kring vad de saknar i tillvaron, berättar Reinert Mithassel.

Tøyen ligger i det som kallas för det gamla Oslo och är inte bara en stadsdel som präglas av Edvard Munch och botanik. Det är en socioekenomiskt utsatt stadsdel. Klyftorna har ökat och det finns en utpräglad fattigdom i området. Tøyen har, enligt en rapport från Oslo kommun, den högsta barnfattigdomen i hela Oslo. En av tre barnfamiljer lever under OECDs fattigdomsgräns.

– Det är också en hög grad av trångboddhet. Det har funnits ett behov av att göra något för barnen i stadsdelen, säger Reinert Mithassel. och berättar vidare att satsningen på den nya avdelningen för de lite äldre barnen är en del av en politisk kohandel i samband med att Munchmuseet ska flytta 2019.

Trygg plats

Oslo kommun initierade 2014 ett omfattande femårigt program för ett områdeslyft. Det övergripande målet med områdeslyftet är att de boende ska uppleva Tøyen som en trygg och inkluderande plats, där de vill stanna. Att stärka befintliga och skapa nya mötesplatser är en av de grundläggande strategierna. Biblioteket är en del i satsningen.

– Jag tror absolut vi kan vara ett instrument och bidra till lokalsamhällets utveckling. Här kan barnen bygga sina identiteter och finna en styrka i sig själva. Det skapar en bättre utgångspunkt i livet.

Flugfiske

I stadsdelen bor det cirka 1 800 barn i åldern 10-15 år. Med dryga 400 fysiska besök per dag, så har det nya biblioteket snabbt blivit en populär mötesplats.

– Vi måste få in dem genom dörren för att kunna driva vårt förmedlingsarbete vidare. Vi jobbar med litteraturen och böckerna. Men barnen kan komma hit av helt andra anledningar. De kanske bara vill vara ensamma i en vrå eller vara tillsammans med andra. Det finns andra ändamål. I vårt arbete att förmedla kultur och kunskap ser vi oss lite som flugfiskare. Vi får se vem som nappar, säger Reinert Mithassel.

Barnens rum

Det talas ibland om vikten av att våga släppa kontrollen. Här har barnen inte bara varit delaktiga i rummets utformning. De har också fått bestämma kategorierna på hyllorna, vilket bland annat har landat i kategorier som ”förbjudet för vuxna”. Som frizon är också, likt Tiotretton i Stockholm, biblioteket just förbjudet för vuxna. Andra vuxna än personalen får inte korsa den gulmålade linjen innanför entrén.

– Detta är barnens arena och det är en regel vi är väldigt noga med, säger Reinert Mithassel och understryker också arbetet med att låta barnen själva axla delar av den kunskapsförmedling som sker i rummet.

– Vi försöker engagera samariter, äldre barn som kan hjälpa andra, fortsätter han.

Lönsamt

Att mäta nyttan med ett bibliotek i allmänhet och en specifik satsning som biblioteket i Tøyen i synnerhet, kan mer vara en fråga om ideologi än matematisk precision. I en tid av neoliberalt statsmannaskap finns det i vissa lägen en vilja att plocka hem varje satsad skattekrona i ett prydligt Excel-ark. Men Reinert Mithassel vill hellre tala om alternativen. Med utgångspunkt i Ragnar Andreas Audunsons teorier, menar han att det finns ett tydligt värde.

– Investering i bibliotek är en lönsam investering. Vad kostar ett liv i social omsorg? Vad kostar ett liv i arbetslöshet? Ett dysfunktionellt liv? Kan vi bara nå ett liv som annars hade hamnat i utanförskap, så har vi tjänat in ett helt bibliotek, säger Reinert Mithassel.