GÖTEBORG Bibliotek är inte bara en arena för folkbildning. I ett nytt projekt blir biblioteken också en hälsofrämjande arena. Samverkan med frivilligorganisationer och kunskap om lokalsamhällets förutsättningar är framträdande komponenter i det hälsofrämjnande arbetet. Här spelar biblioteken en central roll.
Begreppet folkhälsa har många aspekter. I Västra Götalandsregionen arbetar Avdelning folkhälsa med åldrande med livskvalitet, såväl som ökat arbetsdeltagande och livslångt lärande. En stor del av arbetet går övergripande ut på att skapa social hållbarhet. Biblioteken är i det här sammanhanget en central arena.
– Många bibliotek är långt framme i sitt arbete. Vi ser exempel som Botkyrka, där biblioteket spelar en stor roll i det lokala samhällets utveckling. Biblioteken har lång erfarenhet av lärande och att jobba med läsfrämjande aktiviteter för barn och unga, säger Eva Mattsson-Elofson, regionutvecklare på Avdelning folkhälsa på Västra Götalandsregionen.
Börja i tid
Sedan i våras är hon med och mejslar fram ett projekt som syftar till att skapa trygga och goda arenor för att främja folkhälsoarbetet. Tanken är att utifrån FNs barnkonvention öka förutsättningarna för jämställda och jämlika livsvillkor tidigt i livet.
– Jag brukar tala om att det är viktigt att börja så tidigt som möjligt. Vi ser ett behov av att jobba med förskolan såväl som familjecentraler. Med exempelvis läsning finns det socioekonomiska skillnader och här kan tidiga insatser vara en infrastruktur för framtiden, säger Eva Mattsson-Elofson vidare.
Det kommande projektet är ett samarbete mellan Kultur i Väst, biblioteken, Bris, Rädda Barnen och Avdelning för folkhälsa.
– Bris har bland annat en stor kunskap från sin kontakt med barn kring vilka behov som finns. Rädda Barnen publicerar årligen rapporter om barnfattigdom. Biblioteken kan vara en arena att mötas på. Men de har också stor kunskap om lokalsamhällets specifika förutsättningar. Det finns mycket kunskap att leverera in i projektet, säger Eva Mattsson-Elofson.
Gemensam grund
I dagsläget är projektet inne i en kartläggningsfas och man håller på att titta på ett urval av kommuner som ska ingå i samarbetet. Därefter ska man i nästa fas genomföra en pilot för att kunna bygga en grund kring gemensamma begrepp och framtida aktiviteter.
– De olika aktörerna har sina profiler och jobbar nationellt, regionalt och lokalt på olika sätt. Det finns goda förutsättningar att bygga en stabil struktur kring det här arbetet, där biblioteken har möjligheten att bli en hälsofrämjande arena. Många bibliotek jobbar med läxhjälp vilket är ett bra insteg för minskade klyftor och social hållbarhet. Biblioteken kan ge det lokala perspektivet större utrymme. Svaren på de behov som finns kan se olika ut beroende på vilken kommun det handlar om, säger Eva Mattsson-Elofson.
Klyftor som dödar
Klyftorna mellan fattiga och rika ökar. Enligt LOs senaste rapport om makteliten går det lite drygt 18 industriarbetarlöner på maktelitens genomsnittliga inkomst före skatt. Samtidigt ligger barnfattigdomen stadig på runt 12 procent, enligt Rädda Barnens senaste mätning. Störst risk att hamna i barnfattigdom löper barn till ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar. Siffrorna är ett par år gamla och hur det ser ut i de kommande mätningarna återstår att se. Men det finns en tydlig ojämlikhet i samhället. Bara i Västra Götaland talar man om att ojämlik hälsa under ett år leder till 1 500 dödsfall i förtid.
Author Description
