Språkkafé är ett sätt att främja integration för nyanlända. Foto: Uppsala stadsbibliotek
UPPSALA I Uppsala har antalet nyanlända gett biblioteket ett uppsving. Ett strukturerat mångfaldsarbete gjorde att biblioteket kunde möta alla nya biblioteksvänner på ett bra sätt.
I början av året kom ett stort antal asylsökande till Uppsala. Detta resulterade också i en ökad efterfrågan på böcker på andra språk än svenska. Att kunna svara mot behov i lokalsamhället är en del i den drivkraft som många gånger gör biblioteken till en motor i samhällsutvecklingen. Ibland kommer förändringarna snabbt och då är det en fördel om det i organisationen finns ett strukturerat arbetssätt som kan möta förändringarna.
– Vi har bland annat tittat på statistikunderlag för att komplettera bilden av kommunen. Vi har också förändrat vårt arbetssätt kring inköp. Vi har centraliserade inköp, men sprider ut böckerna över hela organisationen. Tidigare fanns det mest böcker på andra språk på stadsbiblioteket. Nu har vi decentraliserat vårt mediebestånd och försöker få alla att tänka mångfald och mångspråk. Alla som kommer till biblioteket ska känna sig välkomna och då är det viktigt att det finns material på andra språk, säger Anna Sofia Perotti, samordnare på Uppsala stadsbibliotek.
Specialhylla
Ett konkret uttryck för det strukturerade arbetssättet är att det på varje bibliotek i kommunen finns en ”Ny i Sverige”-hylla. Dessa hyllor har också fått en förstärkning i takt med den ökande efterfrågan.
– Det känns roligt att vi var på rätt spår redan innan vågen av nyanlända kom. Men nu har vi också utökat vårt material genom att bland annat finkammat utbudet av lättläst litteratur för vuxna. Det är viktigt att det finns något för alla åldrar, fortsätter Anna Sofia Perotti
Språkkompetens
Arbetet sträcker sig inte bara i det fysiska rummet. På webben har biblioteket samlat information och länkar för dem som är nya i Uppsala och kontaktuppgifter direkt till olika personer på biblioteket som talar olika språk.
– Det är ett stort värde att ha personal som kan prata olika språk. Vi jobbar med uppsökande verksamhet och åker ut till olika boende. Vi har med oss ett mobilt system och kan skriva lånekort. Samtidigt sprider vi också information om biblioteket på plats för att locka hit folk. Vi marknadsför också biblioteket till SFI-instanserna i kommunen och har visningar samt bokprat för förberedelseklasser, säger Anna Sofia Perotti vidare.
Nyligen har också biblioteket börjat med språkkafé för nyanlända ensamkommande barn i Sävja, som så här långt har varit välbesökta.
Bemötande
Ett sedan tidigare etablerat samarbete med mödravårdscentraler, studieförbund och hemspråkslärare har också gjort att det har funnits en beredskap att möta upp människors olika behov av biblioteksservice. Biblioteket har en ambition att spegla befolkningen. I Uppsala finns det idag drygt 20 procent som kommit från andra delar av världen. På biblioteket finns det medier på 70 olika språk i hyllorna. På sikt ska 15 procent av bibliotekets bestånd vara riktat mot personer med annat språk än svenska.
– Det ligger i folkbibliotekets kärna att kunna bemöta människor på ett bra sätt och hjälpa människor att komma vidare i livet på ett bra sätt. Det är inte många institutioner som är så välkomnande från första början och det är en viktig del i ett demokratiskt samhälle, säger Anna Sofia Perotti.