Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är först i världen med att ha utvecklat ett program för att på ett organiserat sätt få forskare att medverka i Wikipedia. Nu växer intresset och i höst blir projektet nationellt.
– Vi vet att folk går till Wikipedia för att leta information. Då är det självklart att vi forskare ska finnas där, säger projektets initiativtagare Olle Terenius, docent i biologi vid SLU.
Publicering
Forskarens insats på Wikipedia handlar till stor del om att korrigera eller förbättra redan befintliga artiklar eftersom en forskare är specialist på sitt eget forskningsområde och ser när en artikel saknar bitar eller innehåller faktafel. Men det finns förstås de som skapar helt nya artiklar också.
– För det mesta handlar det inte om att göra om hela Wikipedia utan om att förbättra och justera de artiklar som finns och eventuellt lägga till nya om ämnet saknas helt, säger Olle Terenius.
Ibland när en forskare publicerar en artikel i en vetenskaplig tidskrift skrivs ett pressmeddelande som beskriver forskningen. Olle Terenius menar att det då är enkelt att plocka några meningar ur pressmeddelandet och passa in det i en Wikipedia-artikel för att sedan hänvisa vidare till ursprungsartikeln som publicerats.
I de fall forskningen sker i kontroversiella ämnen där forskaren inte vill dra uppmärksamhet till sin person, finns möjligheten att skriva som en forskargrupp. Att då kunna vara anonym som person, men samtidigt skriva under sitt universitets signatur är å ena sidan ett sätt att nå ut med sitt forskningsresultat, och å andra sidan kunna hålla en vis typ av anonymitet.
– Det finns alla varianter, men det som gör det här unikt är att vi är först i världen med att använda en tydlig avsändare med forskarens och institutionens namn. Avsändare som ger redigeringen stor trovärdighet
Morötter
Olle Terenius tittar på olika modeller som skulle få forskarna att sig tid med Wikipedia. Många tycker redan att de har nog med undervisning och egen forskning och tycker inte de har tid att skriva populärvetenskapliga artiklar. En av morötterna är att forskaren redan när hen söker pengar från Vetenskapsrådet får redogöra för vilka populärvetenskapliga insatser hen har gjort.
– Om den här typen av information efterfrågas då kommer förmodligen den som söker pengar att lägga en del energi på det, hoppas Olle Terenius.
Men han menar att det också handlar om ett sätt att tänka. Som till exempel att numera när doktoranderna på SLU är färdiga med sin avhandling och i samband med att den ska spikas, som rutin bokar en timme hos kommunikatören där de tillsammans tittar på vilka delar i avhandlingen som kan lyftas in på Wikipedia.
– I jämförelse med hur mycket information som kom från avhandlingar ut till en intresserad allmänhet tidigare är det en enorm skillnad. Så det här är en metod vi rekommenderar till alla lärosäten.
Framtid
Hittills är det övervägande naturvetare som är aktiva på Wikipedia så tanken är också att under året undersöka förutsättningar för samhällsvetare och humanister att vara mer aktiva.
– Jag gissar att det är 95 procent naturvetare som är aktiva nu och jag vill verkligen ta reda på varför det är så, säger Olle Terenius.
Under hösten kommer Olle Terenius att åka runt till olika lärosäten i Sverige för att berätta hur det går till att lägga ut forskningsmaterial på Wikipedia. Varje universitet har sin egen struktur beroende på om det är kommunikationsavdelningen, bibliotekarier eller forskarna själv som tar hand om Wikipedia, så det går inte att kopiera samma metod.
– Det finns ett stort intresse och vi försöker möta det på olika sätt beroende på hur lärosätena vill jobba.
Framförallt har projektet tittat på möjligheten att det är forskarna själv som jobbar med Wikipedia, och inte kommunikatör eller bibliotekarie.
– Det är viktigt att det blir rätt och när man förenklar och skriver så att det passar Wikipedia finns alltid risken att man tappar bort någon detalj som gör att det inte blir helt korrekt. Så kommunikatörer i all ära, men de har inte den detaljkunskap som forskaren har. Däremot finns det kommunikatörer som hjälper forskaren skriva pressmeddelande och som kanske också är den som aktivt skriver på Wikipedia. Men i så fall i kommunikation med forskaren.
Olle Terenius förhoppning är att projektet på några år ska etablera sig på internationell nivå där forskare jobbar med Wikipedia och förbättrar kvaliteten. I Sverige hoppas han på samma sätt få in Wikipedia som en naturlig del i doktorandernas grundkurspaket.
– Tanken är ju att utbilda en ny generation som helt enkelt ser Wikipedia som en naturlig del av hur de kommunicerar sin forskning.
FAKTA
År 2013 påbörjade SLU och Wikimedia Sverige ett projekt för att hjälpa forskare att bidra till Wikipedia. Sedan 2015 samarbetar SLU med Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Linköpings universitet, Chalmers och Göteborgs universitet.