I La Mina strax norr om Barcelona är bibliotek ett relativt nytt fenomen. Personalen jobbar aktivt med att möta de lokala förutsättningarna i ett område präglat av utanförskap och dåligt rykte. Samarbeten och frivilliga krafter får människor att växa.
Från tunnelbanestationen Besòs Mar är det en tio minuters promenad. Husraderna längs vägen andas en slags miljonprogrammens estetik. Biblioteket i kvarteret La Mina invigdes 2009 och delar lokaler med ett kulturcenter.
– Jag kommer hit och använder datorerna. Jag handlar saker på nätet och försöker hitta information om olika produkter. Biblioteket är en bra resurs för ungdomarna. De kan studera och förbereda sig för att läsa vidare, säger Diego Vazquez, småhandlare från Madrid som sitter i en av läsfåtöljerna längs fönstret och bläddrar i en bok om att restaurera bord.
– Jag gillar att jobba med händerna, säger han om dagens val av litteratur.
Ingen vana
La Mina ligger i stadsdelen Sant Adrià del Besòs, som tidigare var ett något isolerat industriområde norr om centrala Barcelona. Under 70-talet genomgick området en upprustning och ett stort antal nya lägenheter omformaterade områdets karaktär. Senare har det också skett en urban utveckling med hotell, sportanläggningar och kommersiella center, som har gjort att stadsdelen idag är mer integrerad med Barcelona. Samtidigt präglas La Mina av ett utanförskap i socioekonomisk mening. Av dagens knappa 10 000 invånare har 25 procent inte fullständig grundskola och bara en halv procent har gått vidare till högre studier.
– När vi öppnade 2009 var det väldigt många av våra besökare som inte hade någon vana eller uppfattning om hur ett bibliotek fungerar. Det fanns inget bibliotek eller motsvarande tidigare, säger bibliotekschef Montse Espuga.
Ett uttryck för denna ovana var bland annat att väldigt få betalade för förlorade medier. Istället fick personalen tänka om.
– Vi beslutade att det inte var någon idé att administrera avgifterna. Istället sa vi att du kan väl komma med en annan bok eller DVD. På så vis ser vi till att det kommer något tillbaka, fortsätter Montse Espuga.
Inkludera
Samtidigt jobbar biblioteket mycket med att möta både den kulturella mångfalden och de socioekonomiska förutsättningarna på ett inkluderande sätt. En del av arbetet består i att kurera samlingen så utbudet av medier matchar invånarnas behov och önskemål. Men inte minst handlar det om att engagera människor och söka olika former av samarbete. Ett kanske i bibliotekssammanhang lite udda samarbete är att låta personer som dömts till samhällstjänst göra sina timmar på biblioteket. Montse Espuga berättar om en familj med fem barn, där föräldrarna åkt dit för stöld i ett affärscentrum. Ett av barnen var inte äldre än två månader och föräldrarna tillsammans med det lilla barnet gjorde sin samhällstjänst på bibliotekets barnavdelning.
– Från bibliotekets sida är det ett sätt att stärka människors förutsättningar till att förändra sina liv på ett inkluderande och positivt sätt, säger Montse Espuga.
Andra former är möjligen mer bekanta och handlar om att engagera personer som av olika anledningar drivs av att hjälpa människor.
– Kunskap är min passion och jag drivs av lusten att fortsätta undervisa, säger Josep Maria Monferrer, pensionerad lärare som bland annat lär vuxna att läsa på biblioteket.
Tidigare i våras fick han pris för sitt sociala engagemang i området. Han ser biblioteket som en arena för ett mer lustfyllt lärande, där det finns möjligheter att fånga upp många av dem som tidigt hoppar av skolan. Men det är också ett engagemang som kräver samarbete.
– Detta är inte något som en person kan driva. Att skapa förändring är frukten av ett kollektivt arbete, säger han.
Frivillig undervisning
I en annan del av biblioteket sitter Bernard och Jorge. Under ledning av Matilde Baez böjer de engelska verb. Hon är också en av de frivilliga krafter som vill bidra till en förändring i området.
– Jag har en grupp med ungdomar och en med vuxna. Alla kan anmäla till biblioteket om de vill genomföra något. Det har funnits problem i området och detta är ett sätt att kunna bidra till en förbättring, säger Matilde.
En plats att mötas
Flera av dagens besökare på biblioteket återkommer till en känsla av stigmatisering och en frustration över att La Mina ständigt beskrivs som ett problemområde i massmedia. I ett litet rum med mysfaktor en trappa upp pågår en bokcirkel. Kakor och juice står på bordet. Boken för dagen är ”Jesus en los infiernos” och är en historia kantad av utsatthet och våld. Meningarna om boken går i olika riktningar. Även bibliotekets betydelse för områdets utveckling delar gruppen.
– Jag tror inte biblioteket har så stort inflytande, säger Francisco Gil
– Det kommer många barn hit och jag tror biblioteket har stor betydelse för barnen, fyller Isabel Durante i.
Andra i cirkeln menar att biblioteket är ungt och att det kommer ta tid innan det har satt sina spår i lokalsamhället. Själva bokcirkeln är ett uttryck för ett behov av att träffas och så långt är biblioteket ett nav i La Mina.
– Jag har bott i La Mina i åtta år. Jag var lite rädd i början. Men nu har jag inga problem med att bo här. Jag har mina grannar och ibland ber jag om hjälp. Vi har en bra relation. Jag kunde haft en läsecirkel hemma. Men nu har vi vårt bibliotek, säger Mercedes Marsal.
FAKTA
Kvarteret La mina ligger i stadsdelen Sant Adrià del Besòs och har drygt 10 000 invånare.
43% har gått grundskolan
25% har inte fullständiga betyg från grundskolan
22,5% har gått vidare till gymnasiala studier
0,5% har universitetsstudier (2014)
Biblioteket är en del av kulturcentret Espai Cultural Font de La Mina. En stor del av arbetet är inriktat på socialt arbete. 70 procent av brukarna är av romskt ursprung och biblioteket jobbar mycket med att skapa
delaktighet.Yta: 2.122 m2;
22 datorer för allmänheten
34 664 volymer
46 789 fysiska besök
4 261 användare med lånekort
Källa: Biblioteca Font de La Mina