Unga poppar och skapar debatt

En oberoende arena för samtal och debatt. Så säger lagen. I Norge har biblioteken ett tydligt uppdrag att främja utbytet av åsikter. Ett uttryck för detta är satsningen på en debattscen för unga. Usagt gör ungas röst hörd.

– Hur kan regeringen neka barn skola och utbildning när de har ratificerat FNs barnkonvention?

– Bara de som har rätt att stanna, har rätt till utbildning. Vi kan inte utbilda hela världen.

Åsikterna går isär på scenen när Usagt arrangerar en debatt på Holmlias bibliotek om unga och flyktingpolitik. Kristian Eilertsen från Framskrittspartiets Ungdom och Rahman Chaudhry från elevorganisationen är inte överens om inriktningen i den norska flyktingpolitiken. Publiken är två klasser från Holmliaskolan. Muggar med popcorn ger en filmisk inramning och stundtals blir också argumentationen scener ur människors öden och flykt. Författaren Simon Stranger berättar om sina egna semestrar på Mallorca och reflekterar över hur han kan plocka i hotellets färdigdukade buffe, samtidigt som andra dör på havet några sjömil från semesterparadisets kust.

Möte vid popcornsmaskinen

Usagt är Deichmanske biblioteks arbete med att ge unga en röst och stärka deras förutsättningar att delta i samhället.

– Det är en unik möjlighet att låta oss ungdomar vara med och skapa den här typen av debatter. Vi har andra perspektiv och andra frågeställningar. Vi kanske också intresserar oss för andra teman. Vi brukar ha ungdomar som kommer från olika delar av Oslo. Det är en bra mötesplats, säger Katarina Eisenstein och skopar upp en mugg med popcorn bakom popcornmaskinens små glasfönster.

Hon är en av ungdomarna som har riggat dagens debatt på biblioteket i Holmlia, ett samhälle på något över
35 0000 invånare i den sydöstra delen av stadsdelen Søndre Nordstrand. Usagt är sprunget ur bibliotekslagens skrivning om biblioteket som en arena för debatt. I Oslo har det blivit fokus på ungdomar.

– Hela grundtanken är att skapa en arena för ungdomar, där de får sätta sina frågor på agendan. Det har varit en utmaning. Men nu är det på väg till något riktigt bra, säger Usagts projektledare Frid Hamsun.

Släppa kontrollen

I början var det huvudsakligen biblioteksanställda som skötte planeringen. Efterhand har sedan allt fler ungdomar blivit engagerade och idag finns det en planeringsgrupp på drygt tio unga som håller i alla trådar.

– Det är viktigt att våga släppa kontrollen. De har helt andra nätverk och kan nå andra unga bättre än vad vi vuxna kan göra. De vet också bättre vad de är intresserade av och vilka gäster de ska bjuda in, fortsätter Frid Hamsun.

Tidigare debatter har handlat om alltifrån kroppsfixering, skolval till extremism och radikalism bland unga. Framför publiken pågår diskussionen om flyktingpolitiken. Åsikterna går isär mellan de höga pallarna. De flesta i den lilla salen kommer från Holmliaskolan. Att samarbeta med skolan är en medveten strategi för att nå fler. I en del fall ligger också debatterna i linje med olika teman i skolarbetet.

– Vi har jobbat med flyktingfrågan i klassen. Eleverna har läst Simon Strangers böcker och sett dokumentärer. Debatten blir en spännande del av undervisningen, säger Solveig Gulling, lärare på Holmliaskolan.

Ett frö för demokrati

Samtidigt handlar inte Usagt enbart om att arrangera debatter. En del av projektet går också ut på att skapa en grund för att stärka ungdomars deltagande på andra sätt.

–  Alla kanske inte vill leda en debatt och vi har också haft workshops i att skriva krönikor, berättar Frid Hamsun.

Dagens debatt leds av Seher Tabassum. Hon är 16 år och går på gymnasiet. När det strukturerade samtalet övergått till postdebattens sorl, berättar hon att hon har ett starkt engagemang för olika samhällsfrågor och följer debatterna i media. Samtidigt är Usagt en del av Deichmanskes strategi att skapa en arena för dem som inte är en del av massmedias etablerade åsiktselit.

– Vi vill ge en röst åt dem som inte har en påverkanskraft, säger Seher Tabassum.

I den här meningen är det en satsning för en stärkt yttrandefrihet. Men satsningen på ungdomar är också ett sätt att så ett frö och få demokratin att växa.

– Det är viktigt att ungdomar är engagerade i samhället och kan bygga upp en position i livet. Vi har inget att förlora. Det är ungdomarna som är framtidens vuxna, säger Seher Tabassum.