
Bibliotekens roll och bibliotekariernas kompetens har varit på dagordningen sedan åtminstone 1700-talet. Nu var det åter en samling kring begreppen på Folkets bio i Umeå. Nya utmaningar kräver nytt sätt att tänka. Inte minst behövs det nya kompetenser på biblioteksgolvet.
Möjligen har rean någon av de gamla grekerna tänkt några kloka tankar kring samtida eller för den delen framtida kompetenser på bibliotek. Men under dagen redovisade varje fall Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro, att Johan Matthias Gesner redan 1748 hade tydliga idéer för vilka egenskaper som bär upp bibliotekarierollen. Han, för det var vid den här tiden tydligen mestadels en han, skulle bland annat ”…ha ett ädelt och generöst hjärta som övervinner all girighet, ett som är i stånd att sätta bibliotekets användande högre än egenintresset. Han ska ha en älskvärd attityd till låntagarna och en beredskap att de dem en god service.”
Olika kompetenser
Ett generöst hjärta och en beredskap för god service är i egenskaper som säkert rimmar med behoven i dagens bibliotekslandskap. Det som möjligen inte var en så efterfrågad kvalifikation vid tidpunkten för Gesners tankar, är behovet av kompetens som kan möta dagens digitala utmaningar. Utredningen för en nationell biblioteksstrategi föreslog tidigare i höstas en satsning på att fortbilda folkbibliotekariernas digitala kunskaper för att i sin tur kunna bidra till en kompetenshöjning för hela befolkningen. Den kommande strategin har inte lösningar på alla de utmaningar som biblioteken står inför. Framförallt finns det inte en lösning. Mycket handlar om att hitta flera möjligheter för det allmänna biblioteksväsendet i en tid av differentierade medievanor. Biblioteksföreningens ordförande Calle Nathanson ser också behovet av möta andra kompetenser, såväl som samarbeten mellan olika aktörer.
– I filterbubblans tid måste vi fundera på bibliotekens roll. Det kan handla om medie- och informationskunnighet och lära de yngre att simma i ett hav av information. Bibliotekarierna har en viktig roll tillsammans med andra, säger han.

Karin Gulliksson biblioteksansvarig i Bjurholm, Anja Dahlstedt, bibliotekschef i Botkyrka, Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro och Claes Lennartsson från Högskolan i Borås diskuterar bibliotekariekompetensen under dagen Bibliotekarien är död! Länge leve bibliotekarien! Dagen gick av stapeln igår på Folkets bio i kulturhuset Väven i Umeå och arrangerades av Svensk biblioteksförening, Regionförening Västerbotten, Umeå stadsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten, Region Västerbotten. Foto: Fredrik Svedemyr
Möta behovet
Ett bibliotek som har mött behovet av mixade kompetenser är Chalmers bibliotek. Där har man blad annat anställt ITK-pedagoger och jobbar aktivt med att skapa synergier mellan olika yrkeskategorier. Samtidigt som det finns ett behov av att möta hela den digitala utvecklingen, så finns det också ett behov av kunna möta samhällets förändringar i stort. Biblioteken fyller i dag en rad olika uppgifter, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. I det här sammanhanget har också behovet av mångspråkighet ökat. Ett exempel på hur man kan tänka nytt kring rekrytering och vilka kompetenser som ska finnas på ett bibliotek finns i Botkyrka.
– Ska vi prata kompetens måste vi utgå från vilket uppdrag vi har. Det är klart inte fel att anställa bibliotekarier. Men det handlar också om att ställa frågan vem som har bäst förutsättningar att klara uppgiften mot vårt uppdrag, säger bibliotekschef Anja Dahlstedt.
I Botkyrka bor folk från hela världen och det talas runt hundra olika språk. Samtidigt är bibliotekariekåren väldigt homogen. Här väntar man inte på att bibliotekarieutbildningarna ska bredda sina antagningar.
– Vi tänker strategiskt när vi anställer timvikarier eller erbjuder praktik. Vi har timvikarier som inte är bibliotekarier, men som har en väldigt god lokalkännedom. De har fantastiska nätverk som de kan ta med sig in i biblioteksverksamheten, fortsätter Anja Dahlstedt.
Gränser
Kompetens handlar i stor utsträckning om kunskap. Kunskap kan mätas på olika sätt och den kan utvecklas över tid. Filosofen Eva Schwartz vid Södertörns högskola har skrivit boken ”Bibliotekariernas praktiska kunskap”, som är publicerad i Regionbibliotek Stockholms skriftserie. Där tar hon fasta på olika berättelser ur praktiken. Mycket handlar om kunskap i mellanmänskliga möten. En form av tyst kunskap som sitter i kroppen och bygger på erfarenheter. Samtidigt är det inte meningen att bibliotekarierna ska kunna allt. I takt med att uppgifterna ökar och det generösa hjärtat slår allt snabbare, så gäller det också att kunna sätta gränser för vad som ryms i rollen. Aristoteles lär ha uttryckt något i stil med att det viktiga är att göra rätt sak till rätt person, i rätt mängd och av rätt anledning.
Läs mer
Vi har tidigare skrivit om filterbubblan och bibliotekens roll:
Våra liv i en bubblaVi har också skrivit om Botkyrka:
På rätt spår i en mångkulturell tillvaro