Bred bemärkelse Peter Björkman tycker det är viktigt att se att litteratur intresserar fler grupper än de som redan har koll på litteratur, författare och nya böcker.
– Ska man jobba med sådana här saker kräver det att man angriper litteratur på helt andra premisser och det kräver rätt mycket arbete att etablera kontakt och inleda samarbeten. FOTO: Anna-Stina Takala
Peter Björkman på Hallunda bibliotek i Botkyrka kommun fick årets Bengt Hjelmqvists pris. Han fick utmärkelsen för bland annat sitt arbete med och för läsovana vuxna. Noll27 ringde upp Peter Björkman för att gratulera och för att ta reda på mer om hans arbete.
Berätta om ditt arbete
– Jag har under en längre tid jobbat ganska intensivt med läsecirklar och lättläst litteratur och att nå nya målgrupper som av olika skäl står ganska långt från vår verksamhet. Man kan säga att mitt arbete består av två delar där det ena består av mitt samarbete med organisationer och verksamheter som kommer i kontakt med människor vi inte når på samma sätt. Det andra är att ha boksamtal och högläsning med dessa människor i en uppsökande verksamhet på andra ställen än biblioteket.
Vilka organisationer samarbetar du med?
– Det är Samverkansteamet här i Hallunda som består av arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget. Och så är det psykiatrin. Samverkansteamet tog kontakt med oss för att de ville ha en bokcirkel för den här gruppen, psykiatrin var det vi på biblioteket som tog kontakt med.
Är det frivilligt att delta?
– Allt är frivilligt. Vi ses en gång i veckan och det brukar vara mellan fem och tolv deltagare varje gång.
Varför just läsecirklar?
– När det gäller den här gruppen av vuxna ville jag jobba med läsecirklar och samtal kring det vi läser. Helt enkelt för att jag tror att det är en bra ingång för personer som inte är läsvana att fokuserar på samtalet kring det höglästa. Vi samlas, läser högt och pratar. Det är inte mer komplicerat än så.
– Det allra viktigaste är ändå att biblioteket genom samarbete och genom den här typen av verksamhet kan få litteraturen att nå fler. För litteraturen är tämligen universell och det är viktigt att man ser att när det gäller berättande och teman ur livet, då finns ett intresse även om folk inte kommer till biblioteken. Och det är ofrånkomligt så att biblioteket har ett läsfrämjande uppdrag och då får vi ta konsekvenserna av vad det innebär. Även om vi inte har samma pedagogiska paket för vuxna som vi har för barn.
Vilka böcker har ni läst i läsecirkeln?
– Simma lugnt av Sofie Bergvall, Utvandrarna av Vilhelm Moberg och En man som heter Ove av Fredrik Backman.
– Alla böcker har varit lättlästa och huvudsyftet är att skapa förutsättningar för ett så inkluderande samtal som möjligt. Därför har vi också kombinerat bokläsningen med film och teaterföreställningar. För att ge så många som möjligt förutsättningar att kunna delta i reflektioner kring innehållet.
Ni har under året utvecklat läsecirkeln till en läs- och skrivcirkel. Varför det?
– Vi kände nog allihop att vi ville utveckla och när jag fick en kollega, Shahla Karimi, som också är skrivpedagog föll det sig naturligt. I just den här läs- och skrivcirkeln har vi ett självbiografiskt tema. Vi läser Theodor Kallifatides Mödrar och söner som är en självbiografisk text och det finns en självbiografisk ansats i de skrivövningar vi jobbar med.
Hur ser ert framtida arbete med läs- och skrivcirklar för vuxna ut?
– Det finns alltid anledning att utvärdera, men vi kommer att jobba vidare med den här typen av samarbeten och med högläsningsbaserade vuxenaktiviteter kring litteratur. Läsning med fokus på boksamtal för vuxna med särskilt fokus på personer som av olika skäl behöver lättläst och som av olika skäl är läsovana.
Du skriver en rapport om läsecirkeln för vuxna och om samarbetet med bland annat Samverkansteamet.
– Ja, det finns relativt lite skrivet eller forskat kring läsfrämjande för läsovana vuxna i bibliotekssammanhang så jag hoppas att jag med min rapport på något litet sätt kan bidra. I rapporten kommer jag att utgå från deltagarnas berättelser som är kopplade till läsningen av Utvandrarna. Hur andra människors berättelser växer fram ur en litterär upplevelse.
– Jag ser rapporten som en utvärdering och en reflektion kring hur samarbete kan se ut och utifrån det reflektera över vad det har med bibliotekens uppdrag och arbete att göra.
FAKTA
Svensk biblioteksförening delar årligen ut Bengt Hjelmqvists pris för att belöna framstående insatser på folkbiblioteksområdet. Juryns motivering för att ge priset till Peter Björkman 2016 lyder:
”Peter Björkman har den sällsynta förmågan att kombinera en kvalificerad analytisk förmåga och kunskap om teorier med väldigt konkret och praktiskt arbete i en folkbibliotekskontext. De senaste åren har Peters arbete handlat mycket om de sätt på vilka folkbibliotek kan arbeta med och för kortutbildade vuxna. På Hallunda och Fittja bibliotek har han bland annat bedrivit bokcirklar för vuxna med begränsad läsförmåga och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Peter arbetar alltid tillsammans med andra aktörer i lokalsamhället, som föreningar, studieförbund och Arbetsförmedlingen. Kännetecknande för Peter är att han har ett enormt nätverk i och utanför Botkyrka och en förmåga att skapa kontakter. Den förmågan kan han använda på ett sätt som gynnar verksamheten och framförallt invånarna.”
Peter Björkmans rapport om samarbetet och läsecirklarna kommer vid årsskiftet.
Author Description
