Skolinspektionen granskar

 

Kompensatoriskt uppdrag Kjell Ahlgren menar att skolbiblioteken är ett viktigt verktyg i skolans kompensatoriska arbete. – Alla skolor och kommuner har i uppdrag att kompensera för de lite svagare eleverna. FOTO: Helén Andersson.

Kompensatoriskt uppdrag Kjell Ahlgren menar att skolbiblioteken är ett viktigt verktyg i skolans kompensatoriska arbete.
– Alla skolor och kommuner har i uppdrag att kompensera för de lite svagare eleverna. FOTO: Helén Andersson.

Skolinspektionen är en av åtta myndigheter som på initiativ av Kungliga biblioteket, KB, nyligen bildade en myndighetsövergripande skolbiblioteksgrupp.
– Många hade förhoppningen att Skolinspektionen skulle kunna ge en nationell bild. Men det är inte vårt uppdrag alls. Vårt uppdrag är att se till att de som inte har ett skolbibliotek skaffar det, säger Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Skolinspektionen ska se till att alla barn och elever får goda förutsättningar för sin utveckling och sitt lärande. Helt enkelt se till att skolor ger en god utbildning i en trygg miljö. För att göra detta jobbar Skolinspektionen med olika typer av inspektioner och där de, när det gäller skolbibliotek, kontrollerar att de existerar, dess placering och dess innehåll.

– Vi tittar på att skolbiblioteket ligger så att eleven kan gå dit själv, om det är öppet och är tillgängligt för eleverna och om det används i samverkan med skolan för att nå bättre kunskapsresultat, säger Kjell Ahlgren.

Årliga inspektioner

Skolinspektionen inspekterar samtliga kommuner varje år, men inte alla skolor. Urvalet bygger på ett risk- och väsentlighetssystem där ungefär 20 procent av de skolor som har det extra svårt inspekteras. Vilket Kjell Ahlgren tycker är ett problem eftersom 80 procent av kommunala skolor inte får någon inspektion alls. Det samma gäller friskolorna, men där får även de 80 procenten en årlig basinspektion eftersom tillgången till information och insyn kan vara begränsad och regeringen vill ha en viss koll.

Under en inspektion tittar Skolinspektionen bland annat på om skolan har ett skolbibliotek och hur det i så fall används. Om det inte används som det är tänkt får skolan kritik för det. Har skolan däremot inte något skolbibliotek alls, blir det en fråga för huvudmannen som får ett föreläggande där de inom en viss tid måste visa upp ett fysiskt bibliotek, eller i alla fall en plan på att det ska bli ett. Om det trots detta inte blir något skolbibliotek förvandlas föreläggandet till vite och då handlar det om mycket pengar.

– Det är rektors ansvar att det ska finns ett skolbibliotek på skolan. Finns det inget skolbibliotek måste rektorn påtala detta för sin huvudman som i sin tur måste se till att rektorn får förutsättningar att ordna ett, säger Kjell Ahlgren.

Finns det ett skolbibliotek är Skolinspektionens nästa steg att titta på hur skolbiblioteket används och den bedömningen sker utifrån Skolinspektionens definition av vad ett skolbibliotek är.

– Här är det alltid en bedömningsfråga och vi har till exempel fått bestämma att ett rimligt avstånd är när barnen kan gå dit själv. Tyvärr finns inget tvång om bemanning på ett skolbibliotek, men om det ska fungera som en del av skolan för att eleven ska nå bättre kunskapsresultat, då inser man att någon måste vara ansvarig, säger Kjell Ahlgren

Ny inspektionsmodell

Skolinspektionens uppdrag när det gäller den här inspektionscykeln tar slut i december 2017. Då har de inspekterat Sveriges skolor i tre år med modellen att titta på 20 procent skolor med problem. Nu pågår en diskussion hur nästa uppdragscykel ska utformas och det sneglas på andra länder där skolinspektionen har en mer rådgivande och vägledande funktion.

– Då kommer vi inte bara att titta på vad lagen säger, utan också kvalitetsgranska och närma oss själva undervisningen mer. Och då blir det ju naturligt att vi också tittar på hur skolbiblioteken används.

Kjell Ahlgren menar att man också skulle kunna komplettera skollagen och skriva in behörighetskrav på skolbibliotekarier. Precis som det finns behörighetskrav på specialpedagoger och skolsköterskor. Det betyder inte att det finns specialpedagoger och skolsköterskor på varje skola, men att det finns någon med övergripande ansvar som leder och fördelar arbetet i ett nätverk av en grupp skolor.

– Detta passar ju framförallt för mindre skolor, men det finns redan rutiner och system för ett sådant sätt att arbeta.

Skolinspektionen gör redan nu ibland så kallade kvalitetsgranskningar där de tittar på specifika områden och där Kjell Ahlgren menar att skolbiblioteken skulle kunna bli ett sådant.

– Om vi får ett sådant riktat uppdrag så har Skolinspektionen olika verktyg för att kunna hotta upp skolbiblioteken. Det som behövs är ju politiker och skolledare som faktiskt förstår att det inte finns något val. Det är som slöjdsalar, de ska bara finnas där. Så på något vis måste de inse att de inte kan tänka bort skolbibliotek. Det måste de lösa.

FAKTA

Enligt skolinspektionen ska följande krav uppfyllas för att elever ska anses ha tillgång till skolbibliotek:

  • Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
  • Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
  • Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

De åtta myndigheter som ingår i den myndighetsövergripande skolbiblioteksgruppen är: Kungliga biblioteket, Kulturrådet, Myndigheten för tillgängliga medier, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens medieråd.

Gruppens rapport Skolbibliotek – hur ser det ut? finns på respektive myndighets webbplats

Källa: Skolinspektionen.se

Författare

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se