Vår digitaliserade samtid

Vad innebär det att bilda kunskap i ett digitaliserat informationssamhälle? Vad behöver jag veta för att kunna ta del av samhällets institutioner, ha en anställning och att vara medborgare?

1842 års folkskolereform innebar ett skifte i Sverige. Ett arbete påbörjades med att ge alla barn i Sverige möjlighet att läsa, skriva och räkna. Den samtida sockenbiblioteksrörelsen byggde på liknande samhälleliga ideal och tankar.  Industrialiseringen av Sverige hade påbörjats och samhälle och industri behövde nya kunskaper.

Idag har vi lämnat industrisamhället bakom oss. Vår samtid kan bättre beskrivas som ett digitaliserat informationssamhälle. Där industrialiseringen innebar att muskelkraft ersattes med maskinkraft, innebär digitaliseringen bland annat att  tankekraft kompletteras med datorkraft. Vi använder våra mobiltelefoner och datorer till att bland annat lagra information som vi tidigare lagrade i huvudet. De sorterar, organiserar och bidrar till att planera. De kan bearbeta och analysera data på sätt som tidigare aldrig varit möjligt. Och precis som arbetsmarknaden förändrades i övergången från bondesamhället till industrisamhället, så sker denna förändring också idag, men mycket snabbare.

Digitaliseringen har också inneburit att teknologi har kommit att bli alltmer tillgänglig och allestädes närvarande. Den har blivit billigare och har letat sig in i precis varendaste skrymsle och vrå av vår vardag. Vi pratar ofta om internet som en virtuell plats där vi lagrar information. Vi pratar om molnet. Men molnet är bara någon annans dator, någon annanstans. Och internet består i stor utsträckning av alla dessa digitaliserade objekt. Det är egentligen mera träffande att exempelvis beskriva en modern bil som ett antal datorer med hjul och motor, ett dörrlås som en dator som öppnar och stänger dörren eller telefonen som en mobil dator. Utan kopplingar mellan dessa digitala objekt slutar samhället fungera idag. Vi kan inte ta ut pengar, handla, kommunicera, interagera. Med tanke på just hur centralt internet och digitala objekt är för vårt moderna samhälle, är det fascinerande hur lite de flesta av oss vet om det. Hur fungerar den teknik vi omgärdar oss av? Vad kan den göra? Hur påverkar den min vardag? Är den säker? Många är frågorna som behöver svar.

Men hur bildar man kunskap om dessa frågor? Hur engagerar vi medborgare, skolan, folkrörelserna och civilsamhället till att utveckla sin digitala samhällskunskap? Ett bland flera svar kan stå att finna i det som kallas för makerkulturen.

Makerkulturen är en samtida kulturyttring som förenar traditionella hantverk och konsthantverk med teknologi och innovation. I makerkulturen är skapandet, uppfinnandet, fixandet, lagandet och experimenterandet av såväl fysiska som digitala saker ett centralt fokus. I makerrörelsen finner man de som engagerar sig i skapande med allt ifrån robotik, elektronik, 3D-printing, programmering till hantverk med material som exempelvis trä, textil, plast eller lera. Makerkulturen kännetecknas av en öppenhet och ett intresse för att dela sina tankar, innovationer, uppfinningar och konstruktioner. Det sker inte sällan genom globala communities på internet, där makers delar ”recept” på allt ifrån hur man skapar en träsked till hur man bygger ett automatiskt sprinklersystem i trädgården, eller en drönare med öppen mjukvara. Det finns också ett stort fokus på lärande och delande av praktiska färdigheter.

Makerkulturen är en arena där information om såväl vår fysiska värld och våra olika digitala miljöer samspelar och formar ny kunskap. På flera platser i Sverige som utomlands har biblioteket kommit att bli den plats där makerkulturen möter det offentliga. Där man genom skapandet av maker-

spaces ger rum för att bilda ny kunskap för och i vårt digitaliserade informationssamhälle.

Så vilka kunskaper behövs för att leva och verka i ett digitaliserat informationssamhälle?

Makerkulturen är, tillsammans med digital samhällskunskap, två svar bland många på den frågan.

Text: Carl Heath

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se