Utblick Serbien – Bokprojekt bekämpar fördomar

Stereotyper inom litteraturen riskerar att bli allt vanligare i takt med att bland annat främlingsfientlighet och förlegade könsroller på nytt vinner mark. Sverigekapitlet av internationella organisationen IBBY och förlaget OLIKA har samarbetat med aktörer i Serbien för att kväva fördomarna i sin linda.

Ett av Belgrads verkliga smultronställen är tehuset Apropo i Belgrads gamla stadskärna. Här kan besökare låta timmarna vandra bland massor av nya och klassiska volymer av böcker på både serbiska och engelska, antingen enbart för läsning på plats eller för att köpa dem. Dessutom stryker katter runt bland besökarna, små pälsklädda vänner som har gjort det mysiga caféet till sitt.
Det är Aleksandar Gubaš som tagit mig med hit, och det är han som leder den lilla serbiska organisationen med det uppfordrande namnet OPA, Organization for Promoting Activism, eller Organisationen som ska främja aktivism. OPA hade märkt att kvinnliga huvudpersoner i serbiska böcker alltmer kommit att beskrivas enligt gamla förlegade könsideal som passiva och prinsessliknande, i kontrast till rådiga, starka manskaraktärer. Och redan våren 2014 kontaktade organisationen den svenska sektionen av internationella organisationen IBBY för att föreslå ett samarbete.
– Vi hittade dem över Google, förklarar Aleksandar Gubaš efter en klunk lapsang souchong. För vi var på väg att ansöka om stöd från Svenska institutet, och då behövde vi ha en partner i Sverige.

Gemensamma läsupplevelser

Att just Sverige kontaktades berodde på att vårt land av många ses som ett föredöme ifråga om att främja moderna ideal inom exempelvis litteraturen. Och även IBBY såg fördelar med ett samarbete.
– Det intressanta med det serbiska projektet för oss var kanske framför allt tanken att låta skolungdomar från två olika länder läsa samma böcker och sedan diskutera dem utifrån värderingar och omvärldssyn, säger Mats Wänblad, tidigare ordförande för IBBY i Sverige.
För även IBBY hade noterat att en tillbakagång skett i Serbien och beskriver situationen på sin hemsida som en mer traditionell syn på könsroller, eller ”ett nygammalt machoideal”. Och genom en grund i gemensamma läsupplevelser var tanken att projektet skulle kunna öppna för en dialog hos ungdomarna om olika könsroller och deras inverkan. Grupper med tonåringar i Sverige och Serbien skulle läsa böcker från varandras länder och därefter genom diskussion lära sig normkritik och att ”gräva under ytan” i boktexterna.
Idén låg också helt rätt i tiden och IBBY-OPA-teamet fick pengar till ett förprojekt från Svenska institutet. En delegation från Serbien kom till Sverige i början av hösten 2014 och fick bland annat möta Svenska barnboksinstitutet, biblioteket TioTretton på Kulturhuset i Stockholm, Kultur i Västs barnbokskonsulent Katarina Dorbell, förläggare och författare. Senare samma höst reste ett svenskt team ned till Serbien för ytterligare möten och för att diskutera hur man skulle kunna lyfta nya förebilder inom barn- och ungdomslitteraturen.
Även i Serbien var besöksprogrammet digert. Bland annat besökte IBBY-delegationen ett barnbibliotek, som trots endast två anställda höll öppet tolv timmar om dagen sex dagar i veckan, och dessutom arrangerade flera läsfrämjande projekt.
Engagemanget i Serbien imponerade på svenskarna vid många tillfällen. Då det till exempel inte finns någon motsvarighet till svenska offentliga institutioner som Barnboksinstitutet eller Internationella biblioteket satsar istället privata organisationer och eldsjälar i Serbien tid och energi för att främja läsande och spridning av barnböcker.
Trots de lovande inledande besöken blev det ändå inget långsiktigt läsutbytesprojekt mellan Serbien och Sverige.
– Nej, tyvärr lades projektet ned efter förstudien och studiebesök från båda håll då vi inte lyckades få fortsatt finansiering, säger Mats Wänblad.

Positiv effekt

Men det kreativa utbytet gav stora positiva följdverkningar i annan form istället, om än inte i regi av IBBY. Med i förprojektet var nämligen också Karin Salmson, förläggare och redaktör på det svenska barnboksförlaget OLIKA.
– Det vi bidrog med var att komma med en normkritisk grund i läsningen, så att samtidigt som ungdomarna skulle dela en läsupplevelse skulle de ges möjlighet att diskutera normer, berättar Karin Salmson.
Karin Salmson lyfter som en viktig och positiv upplevelse att OLIKA och IBBY fick träffa serbiska organisationer som arbetade med normdiskussioner utifrån brännande parametrar på Balkan som till exempel etnicitet.
– För vår del ledde det dels till kontakter med Serbien som gjorde att vi åkte tillbaka och hade en föreläsning för kulturutövare, dels att vi fick kontakt med ett förlag som nu har gett ut vår bok Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 – om genuskrux och genusfällor i vardagen, på serbiska.
Boken, av författarna Kristina Henkel och Marie Tomcic, handlar om genus och barnuppfostran, och har tidigare även kommit ut på svenska. Karin Salmson menar att det är en unik bok även i Sverige.
– Det är en ganska långtgående bok ifråga om hur man ser på genus så det är roligt att den kommer ut, kommenterar hon.

Läsgrupper

Åter till Belgrad och tehuset Apropo. En katt jamar uppfordrande mot en av bokhandlarna, som genast ordnar med lite tonfisk på ett fat. Ute blåser iskalla decembervindar längs Belgrads gator, och det känns som ett stort privilegium att sitta inne med katterna och Aleksandar Gubaš och diskutera hans olika idéer.
– Fast vi inte fick stöd från Svenska institutet en andra gång satte vi ihop grupper här i Belgrad utan finansiering och har fortsatt att arbeta med dem, säger han.
Serbiens kulturministerium bidrog med blygsamma 600 euro för att täcka reseutgifter för OPA-teamet för att åka till fem olika serbiska städer och organisera bokpresentationer för ungdomar i lokala bibliotek.
– Några förlag gav oss böcker gratis så att barn skulle kunna läsa och diskutera dem. Vi fick också något litet stöd från en kedja av stormarknader, som gav oss juice och kex som snacks till våra workshops.

Kanon

Läsprojektet med läsgrupper och bokpresentationer ledde till en sorts lista, eller kanon, på 14 böcker för ungdomar. Alla utifrån läsgruppernas egna önskemål och diskussioner. Många av böckerna handlar om genusfrågor, frågor kring sexuell identitet och andra frågor som är viktiga i den åldern och på listan finns bland annat Stephen Chboskys filmatiserade coming-of-age-novell Wallflower, svenska Emma Granholms Sjutton år och skitsnygg och John Boynes tragiska Pojken i randig pyjamas.

– Listan skulle bestå av böcker för unga vuxna, nyare produktioner, böcker publicerade i Serbien de senaste fem-sex åren, och de skulle vara favoriter hos gruppmedlemmarna, säger Aleksandar Gubaš.

Läsfrämjande

För att få fler unga att vilja läsa har det primära syftet med listan varit att ungdomarna själva skulle få välja titlarna. För, säger Aleksandar Gubaš, deras undersökningar visar att högstadieungdomar inte läser särskilt mycket.
– De föredrar andra sätt att tillbringa sin fritid på, särskilt nu när det finns en massa rivaliserande medier.
Trots detta känner sig Aleksandar Gubaš optimistisk inför framtiden. Han tror att barn och unga kommer att läsa fler och bättre böcker framöver.
– Saker och ting kommer att förändras, säger han. Vid en bokmässa jag nyligen deltog på sålde jag till exempel en bok var fjärde minut.
Och OPAs och IBBYs litteraturfrämjande och normkritiska arbete fortsätter på bred front. På Balkan likaväl som i Skandinavien.

Text och bild: Joakim Rådström

FAKTA

IBBY, International Board on Books for Young People, är en världsomspännande, ideell förening som stödjer spridning av god barn- och ungdomslitteratur.
Målsättningen är att bygga broar mellan människor och länder.
Nationella IBBY-sektioner finns i mer än 70 länder i världen. IBBY Sverige arbetar för att sprida kännedom om svensk barnlitteratur utomlands och introducera utländsk barnlitteratur i Sverige.

Källa: ibby.se