Historikern Heléne Lööw var en av deltagarna på konferensen Bibliotopia nyligen. Hon pratade bland annat om källkritik och om yttrandefrihet, och hon beskriver dagens tillstånd i Sverige som ett land med extremt polariserat läge med en kulturarvsdebatt vi inte haft på decennier.
– Kampen om kulturarvet är inte ny, men frågorna har varit borta ganska länge i vår vardag. Nu har frågan fått förnyad aktualitet och det ställs frågor om vad som är viktigt att bevara, vilka böcker biblioteken ska köpa in, vilka museer vi ska ha och vad som ska ställas ut på dessa, säger Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet.
Yttrandefrihet
Noll27 träffar Heléne Lööw över kopp en kaffe i foajén till konserthuset i Vara där Bibliotopia pågår. Hon tycker det är bra att diskussionen om inköp av böcker på biblioteken diskuteras och får ta plats i debatten.
– Det betyder att frågan inte lämnas åt former av aktivism, säger hon och menar att frågan har förnyad aktualitet genom nätkampanjer och ett polariserat debattläge. Bland annat tänker hon på hur biblioteken i Nacka och på Ekerö har trakasserats och fått ta emot hot i olika grad efter att ha avböjt prenumerationer och inköp av böcker. Hot och trakasserier som sätter stort tryck på både enskilda individer och på institutionerna.
– Yttrandefriheten regleras mellan staten och individer och ingen kan ställa ett absolut krav på att biblioteken ska köpa in specifik form av litteratur som företräder en specifik form av grupp, inriktning eller politisk åsikt.
– Egentligen är det ganska enkelt, konstaterar hon. Biblioteket behöver inte ens gå in i en diskussion.
Proaktivitet
Vilka böcker biblioteken köper in ingår i frågan om yttrandefrihet, men Heléne Lööw menar att biblioteken måste förklarar för människor att yttrandefrihet inte innebär att alla bibliotek ska tillhandahålla alla böcker.
– Här finns mycket att göra, säger hon och uppmanar biblioteken att helt enkelt informera mer om sin basverksamhet.
– Förklara för människor om bibliotekets regelverk, att en bok kan fjärrlånas men inte nödvändigtvis köpas in. Jag tänker att många som blir indignerade och upprörda aldrig hört talas om hur ett bibliotekssystem fungerar. Så gå ut med sådan information.
Heléne Lööw tror att kampen om kulturen kommer att hårdna, men att detta på sätt och vis för med sig något positivt eftersom den tvingar institutioner att ta ställning. Och hon tycker att biblioteken måste ta större del av samhällsdebatten och bli mer aktiva.
– Biblioteken är vår samlade kunskapsbas och sitter på en efterfrågad kunskap om källkritik. Men just nu är det ett extremt polariserat läge där varje ord du säger kan vändas mot dig och där du som enskild individ eller tjänsteman riskerar bli en symbol för ordet. Och som symbol är du extremt utsatt och jag tror det är därför många dra sig undan och undviker debatten.
– Därför, fortsätter hon, är det viktigt att biblioteken blir mer proaktiva och har en beredskap och kan svara och motivera sina beslut och väl känna till bibliotekets policy.
FAKTA
Helene Lööw är docent i historia och biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet.
Hon är en av Sveriges främsta experter på extremhögerns historia. Hennes forskning kretsar runt nationalsocialism, fascism, intolerans, hatbrott samt samhällets motreaktion.
Bibliotopia är en årlig konferens som arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med bibliotek i Västra Götalandsregionen.
Author Description
