De vill bryta gränser genom läsning

Projektet Gränslös läsning vill förstärka bibliotekens roll som interkulturella mötesplatser. Genom ett nära samarbete med modersmålslärare och med uppsökande verksamhet, är tanken att skapa en god mångspråksmiljö för alla.

Läkare Rasha Adil Al-Hamac har fått till vikningen av origamiblommorna. Hon vill bli läkare, något som hon skrivit ner på ett papper och sedan vikt till sina drömmars tulpaner. Foto: Evelina Westergren.

 

Det drar kallt när förberedelseklassens elever kliver in i bokbussen som står parkerad utanför Centrum för flerspråkigt lärande, CFL, i Borås. Just idag är det tiotalet elever, 15 och 16 år gamla, som får besök av det ambulerande biblioteket. De ser sig omkring och går runt och bläddrar i böckerna. En del har nyss börjat i förberedelseklassen och pratar inte så mycket svenska, men bussen har litteratur på flera språk och de elever som kan hjälper till att tolka.

När eleverna är färdiga i bussen väntar kulturpedagoger på dem i klassrummet tvärs över parkeringen. Idag är bokbussen nämligen ingen vanlig bokbuss, utan en del av Kulturbussen. Då samarbetar bibliotek och kulturskola genom att åka runt till förberedelseklasser i Borås och ge dem chansen att möta kultur och språk genom att få läsa böcker och prova på en kreativ aktivitet.

Tvåårigt projekt

Kulturbussen är en del av projektet Gränslös läsning, ett tvåårigt projekt som pågår till årets slut, och som finansieras av Kulturrådet.

– Det var under flyktingströmmarna 2015 som vi tänkte att vi ville göra något nu, med en gång. Så vi gjorde det vi kunde med de resurser vi hade. Men sedan ville vi också göra något större, säger Åsa-Maria Berg Levinsson, projektledare för Gränslös läsning på Borås stadsbibliotek, och berättar hur de då sökte pengar för att dra igång projektet.

Barn och unga är den huvudsakliga målgruppen och huvudsyftet är att förstärka bibliotekens roll som interkulturella mötesplatser. Men också att nå ut till människor som inte är bekanta med biblioteken, så att de hittar till de verksamheter som finns där.

– Där är Kulturbussen ett bra exempel på att Kulturskolan också vill nå ut. Då gör vi en gemensam satsning och åker ut gemensamt till samma ställe och når samma barn.

Projektet i sin helhet jobbar också med en referensgrupp med modersmålslärare från CFL. Där diskuterar de olika möjliga samarbeten mellan lärarna och biblioteket. I gruppen finns också stort utrymme för att utbyta kunskaper med varandra.

– Modersmålslärarna har en massa kunskap som inte vi har. Vad är en arabisk kanon? Vad är typiskt kulturellt när det gäller det arabiska språket? Vilka böcker behöver vi ha i hyllorna? De frågorna kan inte vi på samma sätt. Vi har även fått hjälp med att gå igenom befintligt bestånd, så det har varit jättebra, säger Åsa-Maria Berg Levinson.

Gott samarbete

När biblioteket har internationella författarbesök tar de också kontakt med lärarna i projektgruppen som sprider information så att besöken får publik. De firar även modersmålsdagen gemensamt varje år, och så gör eleverna egna boktips på olika språk och lägga ut på webbsidan Barnens bibliotek. Lärarna kan dessutom hjälpa till med att hitta litteratur på en bra nivå.

Många språk. Belal Ramin och Mustafa Ramin har precis börjat i förberedelseklassen. Tillsammans med läraren Alexandra Yalmizian, undersöker de om bokbussen har några böcker som kan passa dem.

Många språk Belal Ramin och Mustafa Ramin har precis börjat i förberedelseklassen. Tillsammans med läraren Alexandra Yalmizian, undersöker de om bokbussen har några böcker som kan passa dem. Foto: Evelina Westergren.

– Barnen som går i modersmålsundervisning kan inte språket lika bra som de som bor i hemlandet. Då behöver man anpassa litteraturen så att det inte blir för svårt och inte för barnsligt. Där är modersmålslärarna till väldigt stor hjälp.

Projektet pågår till årets slut, men redan nu märker Åsa-Maria Berg Levinsson positiva resultat. Inte minst på det goda samarbete som uppstått med modersmålslärarna och CFL. Att biblioteket får mycket respons på hur de jobbar är också positivt, menar hon. För det handlar inte bara om litteraturen, det fysiska biblioteksrummet är också viktigt för att gynna en mångspråksmiljö.

– Vi tänker mer på hur vi ska få ihop det. Att vi ska flytta mångspråkshyllorna så att de kommer mer centralt och synligt. Att bilderböcker på olika språk ska vara nära småbarnshörnan. Och att man även kanske ska jobba mer med symboler i stället för svensk skyltning konstant. Barn och unga är ju målgruppen och det gäller att också tänka på hur vi utformar programverksamheten så att alla känner sig välkomna.

Tulpaner och drömmar

Inne i klassrumslokalerna på CFL pysslas det för fullt. Kring ett runt bord sitter elever med nedböjda huvuden och viker papper under stor koncentration. Det småpratas, stämningen är lugn.

– De viker sina drömmars tulpaner. Vi har pratat om vad de vill bli när de blir stora och så har de skrivit ner det på ett papper som de sedan viker till en tulpan, säger Lisa Pegoraro, producent på Borås kulturskola.

Barnen vill bli läkare, lärare, fotbollsspelare, och make-up artist. Och Lisa Pegoraro berättar att samarbetet med biblioteket i Kulturbussen varit givande.

– Vi får ett perspektiv på att kultur också är läsning och böcker, och vi får in orden i vår verksamhet, att vi kan få in språket i pyssel till exempel, säger hon och menar att även om papperspysslet verkar avancerat finns det en tanke bakom.

– Det är bra för språket med ord som vika, trycka, mitten, diagonalen, det är inte tänkt att de ska vika tulpaner hela livet, säger hon och ler.

Fantasy. Fatemeh Mousari undersöker bokbussens utbud. Allra helst läser hon fantasyböcker.

Fantasy Fatemeh Mousari undersöker bokbussens utbud. Allra helst läser hon fantasyböcker. Foto: Evelina Westergren.

Mångspråk i det dagliga arbetet

Lisa Pegoraro hoppas att projektet ska göra så att barnen får vetskap om vilka verksamheter som finns att ta del av på fritiden. Det gör också Åsa-Maria Berg Levinsson. Men hon vill även att mångspråksperspektivet ska bli en del i det dagliga arbetet hos bibliotekspersonalen. I höst kommer bibliotekspersonal att få en kurs i mångspråk och interkulturalitet. För hon är övertygad om en levande och stark mångspråksmiljö skapar möjligheter för alla.

– Det finns så många elever som har en enorm potential. Om vi kan stödja både deras ursprungskultur och modersmål, och stödja dem i att lära sig svenska och den svenska kulturen så att de får alla delarna med sig, då blir det starka individer som kan uträtta nästan vad som helst, säger Åsa-Maria Berg Levinsson.

Author Description

Evelina Westergren

Evelina Westergren, Journalist
evelina.westergren@noll27.se
0700-81 65 71

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se