Under sju lördagar i höstas åkte Motala stadsbibliotek ut med en digital mediebuss till bostadsområden med många nyanlända. Syftet var att nå ut med läsningens betydelse till barnfamiljer och samtidigt öka den digitala delaktigheten.
Det är kanske dumt att kalla den för en digital mediebuss för då tror många att det är en high-tech buss. Men det handlar inte om det, utan om att erbjuda hjälp och service och att öka kunskapen om bibliotekets tjänster, säger Linda Hjerth Axelsson, bibliotekarie och bokbussansvarig på Motala bibliotek.
– Prioritet var att nå de nyanlända och få dem insatta i hur bibliotek och e-tjänster fungerar, tillägger Percy Thernelius, bokbusschaufför, assistent och vaktmästare.
Segregerad stad
Motala är en kommun med relativt hög andel invandrare och det är framförallt vissa bostadsområden som blivit mång-
språkiga. Det är få av de som bor i dessa områden som hittar in till stadsbiblioteket i centrum, och det finns inte heller några stadsdelsbibliotek eller filialer här. Så när Regionbibliotek Östergötland våren 2016 kontaktade stadsbiblioteket för att höra om de var intresserade av att delta i ett regionalt utvecklingsarbete av bokbussar som ett medel för att öka digital medvetenhet, såg biblioteket möjligheten att kombinera detta med att nå ut med läsningens betydelse till barnfamiljer i dessa bostadsområden.
– Vi vill gärna finnas mer i socioekonomiskt utsatta områden, så vi bestämde att vi skulle delta och att göra en förstudie där vi bland annat skulle undersöka vad som bör finnas med i bokbussen både vad gäller teknik och material i övrigt när vi åker till dessa områden, berättar Linda Hjerth Axelsson.
Sagotält
Förstudien Mångspråkig mediebuss i Motala utgick från att bokbussen under sju lördagar skulle besöka de tre bostadsområdena där det bor mest icke-etablerade invandrare och nyanlända. Bokbussen utrustades med en publik internetdator, en scanner, skrivare och kopiator, en projektor i taket, högtalare, storskärm, två paddor och barnböcker på olika språk.
– Vi hade också med oss ett sagotält och ett pysselbord som vi placerade utanför bussen vid varje stopp. I sagotältet hade vi sagoläsning som stående punkt på både arabiska, somaliska och svenska, men annars var tanken att vi skulle hjälpa till att lära ut hur man lånar på nätet, leta tidningar på det egna språket, lära hur man kan söka på biblioteket, ladda ner böcker och få hjälp med e-tjänster de var intresserade av, säger Linda Hjerth Axelsson och berättar att de vid några tillfällen också hade med konsumentvägledare och en kommunikatör som berättade om kommunens e-tjänster.
Biblioteksbuss
Trots att bussen till störst del har besökts av barn som har pysslat och deltagit på sagostunder, tycker både Percy och Linda att de nått en del familjer, och de vet genom de föreningar de haft kontakt med att bussens besök upplevts som positivt.
– Men vi måste satsa mer på att marknadsföra oss om att vi kan hjälpa till med olika digitala tjänster. Den stora skillnaden mellan den här bussen och vår vanliga bokbuss är ju den digitala utrustningen och att vi kan hjälpa till med att till exempel betala räkningar eller att scanna ett dokument, säger Linda Hjerth Axelsson som också har förhoppningar om att bussen redan i januari 2018 ska kunna stå still längre på vissa knutpunkter.
– Det viktigaste med den här bokbussen är att den är på väg att bli en biblioteksbuss, säger Percy Thernelius.
Author Description
