Vuxna som inte läser alls eller som bara läser lite, är en prioriterad målgrupp för Kulturrådet. För att sätta fokus på detta arrangerade de i veckan en metoddag för att visa på goda exempel och ge tillfälle till nätverkande.
– Jag önskar att alla kontakter man får i dag ska fortsätta leva och att man ska samarbeta mer. Folkbiblioteken skulle kunna arbeta mer uppsökande i lokalsamhället. Många av de grupper som inte kommer till biblioteket kan man nå på andra sätt, som till exempel arbetsplatsbibliotek, säger Nina Frid, handläggare Läsfrämjande på Kulturrådet.
Stort intresse
Det är fullt i biosalongen Victor på Filmhuset i Stockholm, det är många som tagit sig fram genom slasket för att delta i en metoddag om läsfrämjande för vuxna, Att överbrygga läsklyftor. Arrangörerna av dagen, Nina Frid och Henriette Zorn, handläggare på Kulturrådet, vill möta det stora intresset för läsfrämjande arbete och är inte ute efter att hitta nya metoder för läsfrämjande. De menar att det redan finns flera beprövade modeller som kan spridas vidare.
– Det finns ett behov av att byta erfarenheter, höra om metoder, få tips, se vad andra gör och knyta kontakter, säger Henriette Zorn.
– Vi lyfter frågan eftersom det finns en läsklyfta i samhället, läsning är en demokratifråga och en rättighet, tillägger Nina Frid.
Flera av dagens föreläsare återkommer till demokratifrågan. Man måste kunna läsa, eller få hjälp med att ta till sig text, för att vara delaktig i samhället. Dagens moderator är läsambassadör Johan Anderblad som snabbt ringar in publiken som den grupp som läser mest – högutbildade kvinnor. Många i publiken är bibliotekarier, en grupp som läser ännu mer och som jobbar mycket med läsfrämjande.
I Kulturrådets prioriterade målgrupp finns följaktligen män, ofta lågutbildade, utanför storstäderna. Ett sätt att nå männen är att gå via barn och barnbarn och föreläsare under dagen berättar om sina erfarenheter av att försöka få män att läsa mer för sina barn och för sig själva, både för att få en läsupplevelse och för att minska utanförskap.
– Ska vi skapa en läskultur måste vi få med både barn och vuxna, säger Nina Frid.
Läsfrämjare
Eli Abadji är kulturansvarig på IF Metall och fick LO:s stora kulturpris 2016 för sitt läsfrämjade arbete. Ett av de mer kända projekten är Läs för mig pappa! Ett samarbete med kommunala bibliotek och studieförbund med målsättningen att få män att läsa mer. Men Eli Abadji jobbar också med arbetsplatsbibliotek på olika sätt. För om ett arbetsplatsbibliotek ska fungera bra krävs det att någon tar hand om det. Och Eli Abadji gör konkreta insatser på små och stora arbetsplatser, från bilverkstaden med sex anställda och en bokhylla till stora företag med många böcker.
– Jag reser runt och hjälper till, uppdaterar biblioteken, städar och dammar hyllorna, berättar han och vi förstår att den kunskap och omsorg han visar biblioteken och de som lånar är en viktig framgångsfaktor.
Landsbygdsutveckling
En helt annan ingång i det läsfrämjande arbetet har Josefin Eriksson och Bygdegårdarnas Riksförbund, där hon är projektledare. Här är läsning en del av landsbygdsutvecklingen. En släpkärra full med böcker och en läsmiljö med matta, fåtölj, en skärmvägg med illustrationer samt boklådor och bokställ går från bygdegård till bygdegård genom Sverige. I paketet ingår också ett författarbesök. Bygdegårdsföreningarna är vana vid att samarbeta med bland andra bibliotek, förskolor och skolor, kyrkor, sportklubbar och äldreboenden.
Author Description
