Mer än en arkivinstitution

Mer än en  arkivinstitution

Nationalbiblioteket i Finland är landets största och äldsta vetenskapliga bibliotek. Biblioteket är öppet för alla, men verksamheten riktar sig främst till forskare och högskole- och universitetsbibliotek.

Finlands Nationalbibliotek har funnits i mer än 300 år och är därmed äldre än finska staten som i år firar sitt 100-årsjubileum.

– Vår roll är att påminna nationen om vår historia vilket vi vill kunna göra bland annat genom att digitalisera bibliotekets innehåll, säger Kai Ekholm, överbibliotekarie på Nationalbiblioteket när han visar runt i den relativt nyrenoverade byggnaden. Han pekar stolt på fina trägolv och på den rekonstruerade takmålningen i entréhallen, och är särskilt stolt över glaskupolen i Rotundan och de forskarplatser som inretts i bibliotekets södra sal.

– Vi måste stödja våra forskare och vara en del av Finlands forskningsnätverk. Det är de som kan berätta om våra samlingar och det är ett strategiskt val att vara en plats för både forskare och för andra, säger Kai Ekholm.

Dynamisk roll

Modernt bibliotek Kai Ekholm, här tillsammans med Johanna Lilja, servicedirektör Forskningsbiblioteket, är stolt över Nationalbibliotekets digitalisering. Bland annat hanterar de det digitala biblioteket FINNA som innehåller material från arkiv, bibliotek och museer.  – Det är ganska unikt. Jag känner inte till något liknande i hela Europa, säger han.

Modernt bibliotek Kai Ekholm, här tillsammans med Johanna Lilja, servicedirektör Forskningsbiblioteket, är stolt över Nationalbibliotekets digitalisering. Bland annat hanterar de det digitala biblioteket FINNA som innehåller material från arkiv, bibliotek och museer.
 – Det är ganska unikt. Jag känner inte till något liknande i hela Europa, säger han.

På Nationalbiblioteket finns stora samlingar bevarade och mycket finns i databasen Fennica som är Finlands nationalbiografi och innehåller nästan 900 000 titlar. Men historiskt sett saknas det, enlig Kai Ekholm, en hel del original.

– Som gränsland mellan syd och öst har vi jättefina samlingar, framförallt från den ryska tiden. Men ingen tydlig samling från den svenska tiden. Där har vi mest kopior. Därför är vi bland annat intresserade av IFLAs arbete med digital förening där bibliotek arbetar tillsammans. Och vi är definitivt intresserade av ett nordiskt samarbete av digitalisering av vårt gemensamma kulturarv.

Kai Ekholm menar att Nationalbiblioteket måste förstå sin dynamiska roll och inte bara förvara sina samlingar i djupa källararkiv. Digitalisering och öppenhet är viktiga begrepp, och även om forskare är en prioriterad målgrupp, görs mycket för att nå allmänheten också.

– Vi är ganska moderna och har digitaliserat material i nästan tio år. Och nyligen kunde vi ge tillgång till förgångna tider genom att erbjuda digitaliserade tidningar som utkommit i Finland mellan 1771 och 1920 och där alla tidningar fram till 1920 är tillgängliga på nätet för allmänheten.

Under jubileumsåret har Nationalbiblioteket dessutom bjudit in allmänheten att delta och stödja deras digitaliseringsarbete med att samla in material från Finlands historia. Under namnet Vår historia på nätet sammanställs och digitaliseras material såväl från Finlands självständighetsprocess och inbördeskriget 1917-1918, som skönlitteratur på både finska och svenska och tidig barnlitteratur. Och genom att delta i Finska public service, YLEs, program Böckernas Finland presenterar Nationalbiblioteket 101 böcker som har författats under Finlands självständighet. Nationalbiblioteket har digitaliserat böckerna som är tillgängliga på webben under ett år och dessutom kommer att presenteras i tv- och radioprogram på webben.

– Vi ordnade licenser så att böckerna är tillgängliga i ett år och nästan alla författare ville vara med. Det var faktiskt bara Sofi Oksanen som inte ville delta, avslöjar Kai Ekholm och berättar att båda projekten varit enormt populärt bland allmänheten.

Politik

Kai Ekholm är inte nöjd med hur den finska regeringen behandlar kultur och vetenskap och han är besviken på regeringens åtstramningspaket som slagit hårt mot Helsingfors universitet och indirekt mot Nationalbiblioteket.

– Vi har trots allt hittat en slags balans och anpassat oss genom att minska våra lokalkostnader. Och Nationalbiblioteket kommer att fortsätta att ha betydelse och vara till nytta i forskares liv. Men politikerna måste inse att en sådan liten nation som Finland inte kan vara i toppen av Europa om vi inte satsar på utveckling och på bibliotek.

Ett sätt att se på Nationalbibliotekets framtid, menar Kai Ekholm, är att våga vara radikal och berätta om bibliotekets samlingar. Bland annat genom digitalisering som han ser på som ett slags hybridbibliotek som levererar historia till framtiden.

Men han betonar också att digitaliseringen är ett utmärkt sätt att förstå vad forskarna gör och betonar att öppenhet är ett av Nationalbibliotekets strategiska mål och därför främjar open access för öppna publikationsarkiv.

Johanna Lilja, servicedirektör på Nationalbiblioteket avslöjar att de just nu sitter i förhandlingar som kommer att innebära fler öppna vetenskapliga artiklar på nätet.

– Nationalbiblioteket har ett projekt för att utveckla en ny finansieringsmodell för finska Open accesstidningar, förtydligar hon. Det betyder att finska universitet och yrkeshögskolor betalar en bestämd summa för varje artikel en forskare publicerar i öppna inhemska tidskrifter som är med i systemet. Ett konsortium fördelar sedan pengarna till tidskrifterna. Tanken är att systemet ska bli både billigare och säkrare.

– Som så kallade författaravgifter som är vanliga i utländska vetenskapliga tidskrifter, säger Johanna Lilja.

Överenskommelsen blir förhoppningsvis klar i år och, tillägger Kai Ekholm, det är redan ganska många tidskrifter som vill vara med i systemet.

– Men det viktigaste är ändå att vi når ut och berättar om våra samlingar för allmänheten. För här finns så mycket spännande saker så vi måste vara en del i människors liv och inte bara en arkivinstitution.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se