Sedan 2014 har de allmänna biblioteken i Finland kunnat ansluta sig till ett konsortieavtal som gör det möjligt för dem att samarbeta, anskaffa och aktivt marknadsföra och utveckla e-tjänster.
Konsortiet för de allmänna biblioteken koordineras av Helsingfors stadsbiblotek, Centralbiblioteket, och bygger på frivilliga avtal. Hittills är 220 av Finlands 311 kommuner anslutna till konsortiet, medlemmar som via avtal betalar per invånare i kommunen och finansierar konsortiets arbete.
– Vårt uppdrag är att hjälpa biblioteken med licenser, användarrättigheter, teknik och digitalt material som e-böcker, e-ljudböcker, e-tidningar och webbaserade utbildningar, säger Aino Ketonen, informationsspecialist på Helsingfors stadsbibliotek.
Licensavtal
Ekonomi Eftersom e-böcker inte går sönder menar Aino Ketonen att det är ekonomiskt för biblioteken att skaffa e-böcker.
Konsortiet har tillsammans med upphandlingsbolaget KL-Kuntahankinnat konkurrensutsatt leverantörer av e-bokplattformer. Det finska företaget Ellibs vann konkurrensutsättningen som innebär att biblioteken har tillgång till Ellibs e-bokplattform där de kan köpa vilka e-böcker och e-ljudböcker de vill.
– Biblioteken köper titeln och licensen för en användare åt gången. Köpet kan vara permanent eller tidsbegränsadt och biblioteket betalar bara en gång, så flera låntagare kan göra en reservation, låna och läsa. Kostnaden för en bok är ungefär densamma som för en fysisk bok, säger Aino Ketonen.
Alla kommuner som är anslutna till konsortiet använder sig av Ellibs tjänster som är den största distributören, men, förklarar Aino Ketonen, eftersom deras utbud på svenska är begränsad så köper framförallt svensktalande kommuner också från andra distributörer.
– Biblioteken ansluter sig bara till e-plattformen och kan sedan köpa vad de vill. Som medlem i konsortiet behöver du inte ta hänsyn till några serviceavgifter och andra kostnader.
Den finska licensmodellen utarbetades under projektet Next Media år 2013. I projektet satt bibliotek, bokförlag och bokbransch i gemensamma samtal för att diskutera en licensmodell.
– Jag tror att det var ett mycket bra samarbete där förståelsen för varandras arbete och förutsättningar blev tydlig. Och nu finns modellen över hela Finland och biblioteken kan köpa de titlar de vill, ler Aino Ketonen. Men, fortsätter hon, jag tror att finska bibliotek skulle vilja köpa mer. Översatt litteratur är fortfarande ett problem och jag tror att det är för att det fortfarande är enklare för bokförlagen att förhandla med finska författare och få tillåtelse av dem.
Nationell plattform
Beroende på kommunernas storlekar skiljer sig förstås tillgången till antal e-böcker åt. För att få en mer jämlik situation har det nyss påbörjats diskussioner om en nationell e-boksplattform med fler titlar.
– Om biblioteken har små samlingar har kunden kanske svårt att hitta något som passar och kommer kanske inte tillbaka. Det handlar om att erbjuda kvalitet till det finska folket och om vi ser det ut bibliotekets perspektiv kan det bli lättare om några titlar köps gemensamt, säger Aino Ketonen.
Helsingfors stadsbibliotek har haft en doktorand som har undersökt relationen e-böcker och allmänna bibliotek, och det är dessa forskningsresultat som nu ligger till grund för nya diskussioner mellan förlag, bokbransch och Helsingfors stadsbibliotek och konsortiet. Om Aino Ketonen får bestämma ska det finnas ett förslag till en nationell licensmodell i början på 2018 som de kan prova med ett mindre antal titlar i ett halvår.
– Vi får se hur det går. Nu diskuterar vi vilken slags licens som skulle vara möjlig och vilka kostnaderna skulle bli för en nationell licensmodell. Vi har en idé, men jag tror jag avvaktar med att avslöja den, ler hon.
Author Description
