Bevarar sanningen genom skriftspråket

http://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/HansCaldaras.jpghttp://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/HansCaldaras.jpghttp://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/HansCaldaras.jpghttp://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/HansCaldaras.jpgBevarar sanningen genom skriftspråket

Romani chib, det romska tungomålet, är ett talat språk. Författaren och musikern Hans Caldaras var en av de första som satte dialekten romanès på pränt.
– Med språket kan man uttrycka sina åsikter, tankar, drömmar, behov. Det är ju det språket är till för, framför allt skriftspråket. Att vi med ordets makt ska kunna uttrycka våra önskemål, vår vilja. Det är ett sätt att formulera sina tankar.

Noll27 träffar Hans Caldaras i hans lägenhet mitt på Söder i Stockholm. I hans ombonade kök pratar vi om romska dialekter och skriftspråk, men vi kommer snart in på hur romerna har diskriminerats och förtyckts i Sverige under lång tid.

– De senaste 30-40 åren har romerna via utbildning och skola fått möjlighet att uttrycka sig med ordets kraft, det skrivna ordet. Vi kan äntligen skriva sanningen om vår verklighet, säger han.

För Hans Caldaras är det viktigt att använda språket för att upplysa människor om romernas kultur, historia och sociala förhållanden. I sin självbiografi I betraktarens ögon, ger han en skildring av romernas historia och kultur i motvikt till, vad han menar, forskares och historikers beskrivning av romer vars källor oftast har grundats av förutfattade meningar. En av dessa myter han slår hål på är den om de ungerska zigenarorkestrar som spelade på stadshotellen runt om i Sverige på 1940- och 50-talet.

– Många av de som spelade var inte romer, men de använde den romska kulturen för att det hade ett högt marknadsvärde. Detta spädde på myten att romerna kom från Ungern och de skildrades som exotiska och udda och till och med som en primitiv grupp. Hade vi haft vår historia nedtecknad hade kanske inte den myten funnits.

Berättelserna förändras och tolkas

Berättelserna om romernas historia har vandrat från generation till generation sedan folkgruppen lämnade Indien för omkring tusen år sedan. Under vägen och genom århundraden har berättelserna förändrats och tolkats, man har tagit till sig seder och bruk från de platser man har bott på och nya ord har införlivats i språket romani chib och dess dialekter.

– Kan man teckna ner sin historia kan man inte förvanska den. När forskningen visade att romerna hade sitt ursprung i Indien, var det nytt för romerna själva. Man hade tappat sin historia genom att den förts mellan generationer med den muntliga traditionen. Man trodde som myten sade, att vi kom från Ungern från början, berättar Hans Caldaras.

– Den som berättar en historia eller händelse kan tolka den utefter sina egna erfarenheter, åsikter och moral. Man kan undra vad som är sant eller inte.

Språkrör

Hans Caldaras blev tillsammans med författaren Katarina Taikon och hennes syster Rosa Taikon under 1960-talet kända språkrör för romerna i Sverige och för två år sedan fick han av Stockholm stads och kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter en utmärkelse i Katarina Taikons minne.

– Vi var tre personer som kunde göra oss hörda via media och på scen. Det var revolutionerande att vi kunde uttrycka oss offentligt på den nivå som vi gjorde, säger Hans Caldaras.

Bland annat skivdebuterade Hans Caldaras på grammofonbolaget Karusell med sången Så härligt livet ändå är, och 1969 kom första boken i Katarina Taikons självbiografiska serie om Katitzi. Tio år senare blev böckerna tv-serie där Hans Caldaras medverkade och även skrev musiken till, och 2008 översatte han Katitzi till romani kalderash.
– Många romer hade svårt att läsa boken eftersom de inte var vana att se sitt språk i skrift. Lösningen blev att jag läste in boken så att läsaren kunde läsa och lyssna samtidigt, säger Hans Caldaras.

Bevara språket

Romani chib är ett språk med många dialekter. 1973 gjorde Hans Caldaras den första lp-skivan i Sverige med romsk musik och med sångtexter på romanès/kalderash. Det var när texterna fanns med på konvolutet som Hans Caldaras fick kritik och mötte motstånd från romerna själv för att han lämnade ut språket. Men med tiden insåg man att det är viktigt att språket bevaras skriftligt, inte bara verbalt.
– När man bara berättar en historia kan den med tiden förlora sin äkthet, tolkas och bli något helt annat, säger Hans Caldaras.

Author Description

Elisabeth Ekström

Elisabeth Ekström, Journalist
elisabeth.ekstrom@noll27.se
0703-49 21 54

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se