Borås tar höjd för de finska frågorna

Borås tar höjd för de finska frågorna

Med en finsktalande befolkning på över 13 500 personer, en finsk förskoleavdelning och runt 50 finska platser i äldreomsorgen, är Borås ett gott exempel på hur kommuner kan agera som förvaltningsområde. Men Borås vill göra mer än så.

Jag ska bara visa dig, för jag är jättestolt över det här…
Paula Wendell, verksamhetssamordnare för det finska förvaltningsområdet i Borås, rullar bort till datorn i sin kontorsstol. Hon klickar sig fram till en hemsida.

– Här kan du se, det första som vi gjorde var Textilmuseets hemsida. Allting, alla utställningar, precis allting som de har, det finns att läsa på två språk. Det tycker jag är himla bra.

Hon går vidare till hemsidorna för Borås stad.

– Om vi tittar på äldreomsorgen till exempel så finns ju alla sidorna översatta. Du kan alltså välja vilket språk du vill ha informationen på. Ja, jag är jättestolt över det här och det är också en del av att synliggöra minoriteten.

Det är arbetet från det finska förvaltningsområdet som har fått de tvåspråkiga hemsidorna till stånd. Ambitionen är att finskan ska finnas med naturligt i verksamheterna och inte vara något extra, ett sidospår. Politiken har varit med på tåget, och gemensamt har man jobbat för att ge minoritetsbefolkningen information på finska.

– Det är ett gediget arbete och jag vet ju att kravet inte är riktigt så hårt, men här har man gått så långt att man faktiskt vill ha spegelbilder på de viktigaste hemsidorna i alla fall.

Lagen skyddar nationella minoriteter

Som verksamhetssamordnare för det finska förvaltningsområdet är Paula Wendell spindeln i nätet kring all den finska verksamheten. Hon informerar förvaltningar om deras ansvar, håller i samråden mellan politiker och den finska minoritetsbefolkningen, har kontakt med föreningarna, skriver verksamhetsplaner och planerar aktiviteter och driver de finska frågorna i stort och smått. Borås stad hjälper också till med myndighetskontakter på finska.

– Speciellt kommunala myndigheter, men vi har också gått så långt att vi ombesörjer den här kontakten med andra myndigheter också. När någon har språkliga förbistringar så ringer de till mig och vill de ha kontakt med till exempel färdtjänsten, elbolaget, eller så kanske de vill att jag ska boka en tid åt dem i vården.

Lagen om nationella minoriteter innebär ett grundskydd för nationella minoriteter. Men de kommuner som valt att bli förvaltningsområden måste tillhandahålla ett förstärkt skydd. Det innebär bland annat att kommunerna ska erbjuda service på finska, värna språk och kultur, inte minst när det gäller barn, erbjuda förskola och äldreomsorg, informera minoriteten om deras rättigheter och samråda med minoriteten.

– Det finska språket håller på att dö ut i Sverige och hela syftet med det här är att revitalisera språket, genom att hålla det levande och försöka få fler att prata finska. Men det handlar också om att ha rätten till sitt språk.

Borås går längre än kravet

Borås har tagit ytterligare steg från det utökade skyddet. Tvåspråkiga hemsidor är en sådan sak, myndighetsservice till alla myndigheter en annan. Men också kommunala skyltar på finska och svenska, den helt finska förskoleavdelningen och de runt 50 platserna inom äldrevården med fokus på både språket och kulturen. Det finns också privata initiativ, så som filmvisning på finska på den lokala biografen.

År 2010 blev Borås ett finskt förvaltningsområde och Paula Wendell menar att den politiska enigheten är en förutsättning för att kommunen har kommit så långt.

– När man ansöker om att bli ett förvaltningsområde vet man att man ska ta på sig ett ansvar. Fullmäktige var absolut eniga i det här. I många städer är det minoriteten som lägger fram förslaget, men hos oss var det politiken som sade att det var dags. Vi behöver aldrig tjafsa med politiken om detta, det är naturligt.

– Det enda som vi kan se är en okunskap hos vissa och då behöver man ju också utbilda politiker och beslutsfattare, så att man förstår vilket åtagande man har.

Ett steg i att utbilda, informera och upplysa, har varit de nästintill årliga resorna till Finland. Politiker, tjänstemän, förskolepersonal och andra har fått uppleva hur det går att arbeta med tvåspråkighet.

– Jag tror att de här resorna har öppnat ögonen för väldigt många som varit med. De har inte riktigt förstått vad tvåspråkighet betyder och hur lätt man kan arbeta parallellt med det om man har den tanken hela tiden. Vi har träffat riksdagspolitiker, besökt skolor, äldreboenden, förskolor, allting. När du ser med egna ögon hur man kan jobba med de här frågorna är det klart att det följer med hit.

Fortfarande finns okunskap

Men Paula Wendell menar också att det finns brister i hur många ser på nationella minoriteter jämfört med andra minoriteter. Att kunskaperna om vad en nationell minoritet är i många fall är bristfälliga hos majoritetsbefolkningen. Och om det finns en okunnighet hos majoritetsbefolkningen,
innebär det också en okunnighet på tjänstemannanivå.

– Man behöver mycket mer utbildning om nationella minoriteter och lagen. Det borde ingå i alla chefsutbildningar och för varenda nyanställd. Det ska finnas klara regler för hur vi jobbar med nationella minoriteter inom en kommun, säger hon.

– Och jag tror inte ens förvaltningskommunerna alltid förstår vilka skyldigheter man har mot de övriga nationella minoriteterna. Lagen gäller ju överallt.

I Borås är dock arbetet med de övriga minoriteterna på god väg, menar hon. En arbetsgrupp har startats och kommunen kommer att ha en nationell minoritetsdag för att uppmärksamma frågorna. För det är ingen tvekan om att de är viktiga. Rätten till sitt språk och sin kultur har långt ifrån alltid varit självklar. Paula Wendell kom själv till Sverige i slutet på 60-talet som arbetskraftsinvandrare.

– Det är därför det är så roligt att jobba med de här frågorna idag, för jag har upplevt den tiden när vi blev åsidosatta och uppfattades som andra klassens medborgare. Vårt språk var inte värt någonting. Nu är vi i alla fall på papperet lika mycket värda som majoritetsbefolkningen.

– När vi började jobba med de här frågorna var det svårt att få den finska befolkningen att tro på att kommunen verkligen menade detta, eftersom man tidigare varit så åsidosatt. Men nu märker de att det är verklighet och det tycker jag är underbart. År 2012 blev Borås utsedd till Sveriges bästa finska förvaltningskommun av Sverigefinländarnas delegation. I år fick Borås ett hedersomnämnande för att arbetet kommit så långt, berättar Paula Wendell.

– Nu vet man att i Borås kan man gå rakryggad som finne och prata finska. Det är stort.

Author Description

Evelina Westergren

Evelina Westergren, Journalist
evelina.westergren@noll27.se
0700-81 65 71

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet