De nationella minoriteterna och folkbiblioteken

De nationella minoriteterna och folkbiblioteken

Tack vare lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, har Sveriges fem nationella minoriteter sedan 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter. Minoriteterna garanteras ett grundlagsskydd och offentliga myndigheter är skyldiga att synliggöra dem i sin verksamhet. Hittills visar flera undersökningar att synliggörandet är väldigt ojämnt i olika kommuner, och att många bibliotek saknar kunskaper kring bland annat bibliotekslagens koppling till minoritetspolitiken.

Kungliga biblioteket, KB, har under 2017 genomfört en kartläggning av folkbibliotekens verksamheter kring nationella minoriteter, och under våren släppte de sin rapport Biblioteken och de nationella biblioteksspråken – en lägesbeskrivning. I sommar kommer Regionbibliotek Stockholm med en kompletterande rapport kring bibliotekens arbete inom samma område. Noll27 har träffat dem båda för att prata om rapporterna och om folkbibliotekens arbete med och för våra nationella minoriteter.

– Läser man båda rapporterna har man ett rätt juste kit att börja med, säger Elisabet Rundqvist, handläggare, KB.

Kunskapslucka

Elisabet Rundqvist menar att det finns en jättestor kunskapslucka på biblioteken och att biblioteken behöver mer kunskap om det minoritetspolitiska

området för att bättre förstå bibliotekslagens avsikter. Enligt bibliotekslagens paragraf 5 ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Men, menar Elisabet Rundqvist, det är redan här det blir rörigt för en del bibliotek att få ihop verksamheterna.

– Många uppfattar det som att det är ett och samma uppdrag, att det handlar om allt som inte är på svenska språket. Man har inte greppat att det är två olika områden med två olika syften och slutmål, och i många biblioteksplaner blandar man ihop nyanlända med nationella minoriteter. Två helt olika saker där det ena handlar om integration och kulturell förståelse, det andra om att värna och revitalisera.

Luddig lag

Förutom bibliotekslagen finns flera andra lagar att förhålla sig till i frågan om nationella minoriteter. Lagar som tillsammans ger en bättre förståelse av minoritetspolitiken och som tillsammans talar om att både stödja och främja, och om att bevara och om att utveckla.

– Men om man inte har satt saken i ett större sammanhang och läst språklagen eller lagen om nationella minoriteter och satt dessa i relation till sin

egen biblioteksplan, förstår man inte heller vitsen med uppdraget och vet inte vad man ska göra, säger Elisabet Rundqvist som tycker att bibliotekslagen är svårtolkad och luddigt skriven gällande de nationella minoriteterna.

– Bara bibliotekslagen för sig själv förklarar inte alls poängen med minoritetspolitiken. Till exempel försvinner hela språkrevitaliseringen om man inte läser de andra två lagarna bredvid bibliotekslagen. Och det är vad som har hänt på biblioteken. Det är för komplicerat att gå in i flera lagstiftningar och plocka ut det som är relevant.

Utvecklingsområde

I KBs rapport pekas tre tydliga utvecklingsområden ut där biblioteken skulle kunna bli bättre och samtidigt följa bibliotekslagen. Det handlar om att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken oavsett efterfrågan, om att samverka mer kring medier och aktiviteter, och om att prioritera barnen.

– En av våra tydligaste slutsatser är att biblioteken måste börja jobba med minoritetsgrupperna även om det inte finns någon efterfrågan. Biblioteken kan inte vänta på att grupperna ska knacka på, för det kommer inte att hända, säger Elisabet Rundqvist.

Det finns en svårighet i att gruppen nationella minoriteter inte är en homogen grupp, men här menar Elisabet Rundqvist att biblioteket helt enkelt får titta på vilka som bor i lokalsamhället.

– Det är jätteviktigt att alltid börja i ett samråd i den mån det går att identifiera gruppen på orten. Är det svårt att hitta gruppen, kanske man ändå får börja med att synliggöra. Det handlar inte om mängden litteratur på hyllorna, utan att det faktiskt finns något att visa upp och att kulturen får synas. Syns den kanske de här personerna identifierar sig själv. Och samtidigt ökar kunskap och förståelse för de nationella minoriteterna i samhället.

– Och är det något man ska satsa på som ett första steg, så är det barnverksamhet på minoritetsspråken.

Noder

Ytterligare en tydlig slutsats i KBs rapport är behovet av centrala kunskapsnoder. Centrala kunskapscenter för varje minoritetsspråk som tillhandahåller ett nationellt grundutbud av media och som omvärldsbevakar och har koll på bokutgivning. För, menar Elisabeth Rundqvist, det är inte bara ett litet utbud som gör det svårt för biblioteket att förvärva. Lagen om offentlig upphandling, LOU, gör det också svårt för kommuner att själv komplettera med medier utanför ramavtal.

– KB har varit i kontakt med specialbiblioteken där flera av dem är intresserade av ett sådant uppdrag. Med statlig finansiering förstås, säger Elisabet Rundqvist lite försiktigt eftersom den nationella biblioteksstrategin jobbar med frågan och inte avslöjat sina förslag än.

Att biblioteken generellt inte uppfyller lagparagrafens intentioner kan, enligt Elisabet Rundqvist, inte alltid bara skyllas på biblioteken. Alla kommuner har enligt grundskyddet ett visst ansvar, men när det inte fungerar har biblioteket heller inget att falla tillbaka på.

– Hade kommunerna fungerat bättre hade det ju funnits en kommunal struktur för samråd med de här grupperna. Jag tycker att bibliotekscheferna ska ta lagstiftningen till sin kommun och berätta om kommunens och bibliotekets ansvar, att de måste få till ett fungerande samråd.

– Och det tror jag är lättare nu när KBs rapport finns.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet