En dold skatt för samisk kultur

http://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/Samernas_bibliotek.jpgEn dold skatt för  samisk kultur

Samernas bibliotek i Jokkmokk är ett viktigt nav för samisk kultur och språk. Samtidigt är det ett bibliotek som står inför stora utmaningar. Inte minst när det gäller att synliggöra biblioteket och skapa samarbeten. Ett arbete som är svårt att driva på en halvtidstjänst. Men det finns hopp om en vitalisering.

På baksidan, en trappa upp i samma byggnad som Sametingets lokalkontor i Jokkmokk och Svenska fjäll- och samemuseet Ájtte, har Samernas bibliotek sina lokaler. Tidigare låg det över gatan i det som är Samernas utbildningscentrum. Men 2003 flyttade biblioteket och är idag en integrerad del av museets bibliotek och arkiv.

– Vi har fortfarande olika kataloger. Men lokalerna är de samma. Ájtte har forskningsdelen och ett fantastiskt arkivmaterial med bland annat lyssningsbara jojk- och talfiler. Samernas bibliotek jobbar mer med skolorna och samisk litteratur för både barn och vuxna. Sedan har vi så klart också museet med alla föremål. Tillsammans är vi väldigt heltäckande när det gäller samisk kultur, säger Birgitta Edeborg som idag har en halvtidstjänst på Samernas bibliotek samt en grundtjänst på halvtid på Ájttes bibliotek.

Hon beskriver biblioteket som en mix av folkbibliotek och specialbibliotek om samisk kultur och samiska förhållanden samt med litteratur på de samiska språken. Biblioteket är även depåbibliotek, där andra bibliotek, Sameskolstyrelsen, sameföreningar och övriga kan låna boklådor för olika målgrupper upp till ett år. Sametinget är huvudman för biblioteket.

Litteratur från Norge

I Sverige finns det uppskattningsvis mellan 20 000 och 35 000 samer. Att det inte finns en exakt siffra bottnar i en osäkerhet om hur många som har samiskt påbrå och som själva identifierar sig som samer. I Sverige gör man heller ingen folkräkning på etnisk grund och därför är siffrorna något diffusa. Oaktat antalet har det sedan urminnes tider levt samer i ett område som sträcker sig över fyra länder, från Kolahalvön i Ryssland över nordligaste Finland, vidare till norra Norges kust- och inland samt delar av Sverige från Idre i söder och norrut. Området kallas Sápmi och är inte bara ett geografiskt område, utan även en kulturell och språklig gemenskap. Samtidigt finns det en rad olika varianter av samiska, där den största varianten är nordsamiska. Andra dialekter är sydsamiska, lulesamiska och umesamiska.

– Mycket av den litteratur som vi köper in kommer från Norge och är på nordsamiska. Där har språket en mycket starkare ställning och det finns förlag som ger ut böcker på nordsamiska. Det finns inte lika mycket på de andra dialekterna och är överlag svårt att hitta i Sverige, berättar Birgitta vidare.

Fånga barnens läsning

Sametinget har också i uppdrag att leda det språkliga arbetet. De ger löpande ut rapporter om samiskans ställning som minoritetsspråk. Bland annat efterlyser man en samisk språklag för att ytterligare stärka samernas språkliga rättigheter. I den senaste lägesrapporten från Samiskt språkcentrum, pekar man bland annat på mer samiska i skolorna och att det finns mycket att lära av Norge kring arbetet att lyfta litteratur på minoritetsspråk. Inte minst när det gäller att stimulera läsningen för barn och unga på samiska. Biblioteket har en barnavdelning med en betydande samling barn- och ungdomsböcker. Här finns en viktig roll att förmedla och jobba uppsökande.

– Här finns mycket litteratur samlad och biblioteket kunde vara mer aktivt i att besöka skolor. Men det funkar inte riktigt som det ser ut nu med min halvtidstjänst. Jag hoppas detta är något som kan växa i framtiden, säger Birgitta.

Ett växande intresse

Även om lägesrapporten från Samiskt språkcentrum målar upp en ganska gråskalig bild av den samiska litteraturen i Sverige, ser de samtidigt ett frö till ett växande intresse. Detta tar sig bland annat uttryck i den samiska litteraturföreningens Bágos satsning på att bygga upp ett samiskt litteraturcentrum i Jokkmokk. Att hitta bra samarbetsformer kring den samiska litteraturens utveckling kan vara en viktig uppgift för biblioteket. Inte minst finns det ett behov av att utveckla programverksamheten.

– Vi hade en litteratur- och poesifestival här i Jokkmokk och då hade vi uppläsningar här i biblioteket. Men som det ser ut nu har vi väldigt lite programverksamhet. Vi försöker haka på om det är något speciellt som händer. Ibland är det konferens här i byggnaden och då försöker vi ha bakdörren öppen, säger Birgitta.

Biblioteket har också ett behov av att öka sin synlighet. Enligt en ny rapport från Sametinget, Samernas bibliotek – en dold resurs, är det inte många som känner till biblioteket och alla dess skatter. Under de aktuella öppettiderna är det inte värst många som besöker biblioteket. Det blir mest folk i trakten som har vägarna förbi.

– Jag hanterar nog mer fjärrlån än besök och jag märker om det är någon aktuell kurs i samisk litteratur. Då brukar det vara många förfrågningar, säger Birgitta, som också försöker hinna med att katalogisera beståndet i Libris för att åtminstone göra samlingarna mer tillgängliga över landet.

Mer resurser och ökad synlighet

Samtidigt försöker hon även scanna av norska förlag och boksajter efter mer samisk litteratur. Just nu försöker hon också hitta fler böcker som mer generellt lyfter frågor kring ursprungsfolk runtom i världen. Få, om ens någon, tvekar kring bibliotekets viktiga roll för lärandet och spridning av samisk litteratur. Enligt rapporten behöver regeringen övergripande ge den samiska biblioteksverksamheten en resursförstärkning för att kunna axla rollen. Det handlar om alltifrån en bokbuss, till att kunna utveckla olika former av samverkan. Bland annat föreslår rapporten ett samarbete med Regionbiblioteket Norrbotten och deras webbsatsning polarbibblo.se. De samiska skolorna har i de flesta fall inga egna skolbibliotek och även om Samernas bibliotek idag är ett depåbibliotek för skolorna och förmedlar samiska läromedel, finns det också ett behov av en utökad samverkan.

Mitt i detta nav av kunskap och samisk kultur sitter idag Birgitta på sin halvtid. Men trots dagens begränsade resurser när hon en förhoppning om en vitalisering av verksamheten.

– Om jag fick önska fritt så skulle jag önska att vi var fler. Minst två tjänster till, men gärna tre. En som kan jobba med skolorna, en som kan jobba med katalogen och en tredje som kan jobba med programverksamhet och utåtriktade aktiviteter. Det är väl ett minimum. Sedan hade jag gärna sett en barnbibliotekarie också. Det viktigaste framöver är att få biblioteket känt och att fler upptäcker och använder biblioteket, säger Birgitta Edeborg.

Text och bild: Fredrik Svedemyr

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se