
Under produktionstiden av det här numret av noll27 har ett första utkast till en nationell biblioteksstrategi presenterats. Kapitlet som handlar om nationella minoriteter konstaterar bland annat att biblioteken brister i följsamhet till de lagar och förordningar som finns på området, att samråd och annan dialog med grupperna inte sker i tillräcklig omfattning och att biblioteken saknar ett samlat ansvar från en central instans som kan stödja dem i medieförsörjning, kompetensutveckling och annat som uppmärksammar minoritetsgruppernas frågor.
Strategin lägger stort fokus på samverkan på flera plan, och ansvaret för samverkan mellan bibliotek ska fördelas på lokal-, regional- och nationell nivå. Nationalbiblioteket föreslås ansvara för en lånecentral som bland annat ska ge stöd till inköp och stå för medieförsörjning via fjärrlån. Lånecentralen ska också tillsammans med särskilt utpekade resursbibliotek för nationella minoriteter erbjuda konsultativa insatser och andra kompetenshöjande åtgärder.
Strategin föreslår att minoritetsspråkens bibliotek bör få nationell biblioteksstatus och ha bibliotekarie- resurser.
På lokal nivå föreslås bland annat samverkan gällande information och ökad kunskap och förståelse om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället. Särskilt lyfter förslaget möjligheten att minoritetsspråken måste revitaliseras och statusen höjas. Här föreslås prioriterad verksamhet riktad mot barn och unga.
FAKTA
I utkastet nämns Samernas bibliotek, Judiska biblioteket, Finlandsinstitutets bibliotek, Nordkalottbiblioteket och biblioteket vid Romska kulturcentret i Malmö som de resursbibliotek som föreslås få nationell biblioteksstatus. Utkastet Från ord till handling ska nu ut på remissrunda. I mars 2019 ska det slutliga förslaget lämnas till regeringen.