Den som förr talade samiska eller finska i skolan riskerade att bli straffad. Följden blev att många växte upp utan tillgång till sitt eget språk. Nu jobbar Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen för att de nationella minoritetsspråken ska stärkas.
– De nationella minoritetsspråken är en del av Sveriges kulturarv, säger Anna Gezelius, samordnare i minoritetsspråk på Språkrådet.
På Språkrådet arbetar sex språkvårdare fördelade på minoritetsspråken finska, meänkieli, romani och jiddisch. Samiskan har myndigheten Sametinget ansvar för. Bland annat håller språkvårdarna koll på språkens utveckling och nya ord inom till exempel teknik och vetenskap. Här jobbar Språkrådet med referensgrupper inom de olika språken.
– I språk där man jobbar med skogsbruk och renskötsel kanske det saknas ord som beskriver till exempel myndighetsförvaltning, därför får man skapa ord. Det är något vi kan hjälpa till med via våra referensgrupper, säger Anna Gezelius som i sin roll som samordnare har ett nära samarbete med språkvårdarna.
Anna Gezelius är också handläggare av ett bidrag som Institutet för språk och folkminnen delar ut varje år. Bidraget är på 3,5 miljoner kronor och ges till föreningar och organisationer som jobbar för att revitalisera de nationella minoritetsspråken.
– Det är väldigt många som söker bidrag för att ordna inlärningsmetoden språkbad, skriva ordlistor, arrangera kurser och träffar.
Ordlistor
Språkrådet jobbar också mycket med ordlistor. Både med enkla listor innehållande ord och meningar som till exempel används inom vården för att hjälpa patienter och vårdtagare med konkreta frågor, och med större listor inom områden som socialförsäkring och arbetsmarknad. De arbetar också med specialiserade ordlistor för tolkar som innehåller samhällsord, juridiska och medicinska ord, ord om arbetsmarknad och socialförsäkring. Vem som helst kan också ringa eller mejla Språkrådet och ställa frågor om språk, även om svenskan.
– Vi har också ansvar för en större serie lexikon som heter Lexin. Det är ordböcker som vänder sig till invandrare, där man får ett bra vokabulär och det finns exempelmeningar, säger Anna Gezelius.
FAKTA
Språkrådet ansvarar för språkvården i Sverige och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. Språkrådets viktigaste uppgift är att vara ett stöd för de som ska använda eller har frågor om svenska, finska, jiddisch, romska och svenskt teckenspråk. Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk och det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.Källa: Institutet för språk och folkminnen
Author Description
