Guektiengieline tjïelte – Tvåspråkig kommun

Guektiengieline tjïelte – Tvåspråkig kommun

Åre kommun är sedan 2010 ett sydsamiskt förvaltningsområde och har sedan 2011 en samisk samordnare på halvtid.
– Mitt uppdrag är att göra lagen om nationella minoriteter känd i kommunens verksamheter, och då är biblioteken en ypperlig plats att göra detta på, säger Annica Löfgren, samisk samordnare i Åre kommun.

Många orter i Åre kommun välkomnar numera sina besökare med tvåspråkiga skyltar som anger platsens namn på både svenska och sydsamiska. Kommunens huvudbibliotek i orten Järpen har tagit ett steg till och alla skyltar och bokhyllor i biblioteksrummet har sedan några år skyltning på svenska, engelska och sydsamiska.

– Järpen är fortfarande det enda bibliotek i kommunen som har både exteriör och interiör skyltning på både svenska och sydsamiska. Men fler är på gång och Åre kommun har just tagit fram en ny grafisk profil där det ska skyltas på både svenska och sydsamiska på alla platser där kommunen driver sin verksamhet, säger Annica Löfgren.

Litteratur

På biblioteket i Järpen finns de sydsamiska böckerna på egna hyllor. Det är ett medvetet val, den sydsamiska litteraturen ska prioriteras och enligt biblioteksplanen ska biblioteket sträva efter ett komplett utbud av medier på sydsamiska.

– Den samiska litteraturen står separat för att vi vill synliggöra och lyfta fram den, förklarar Maria Engholm-Olsson som från och med maj är bibliotekschef i Åre kommun.

– Det är ett enkelt sätt att synliggöra att det finns fler språk än svenska, tillägger Annica Löfgren.

Utgivningen av sydsamisk litteratur i Sverige är väldigt liten, men Annica Löfgren har koll och när det kommer något nytt köper hon alltid in några exemplar, både till sig själv och till biblioteket. Det är inget som ingår i hennes uppdrag, men hon är mån om att de ska finnas och hon gör det på eget initiativ. Böckerna köper hon mest på Gaaltije, ett sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, men hon hittar också mycket i Norge när hon besöker Gielem Nastedh, ett sydsamiskt språkcentrum i Snåsa kommun som hon haft mycket samarbete med.

– I Norge är utgivningen av sydsamisk litteratur större och eftersom sydsamiska är samma språk i Norge och i Sverige, är det bara att köpa. Jag tror det är viktigt att de finns på biblioteket, att du kan hitta böcker där som stärker din identitet och där ingen ifrågasätter varför du lånar en bok på sydsamiska.
– Tack vare Annica har vi gott om barnböcker på sydsamiska. Något vi förmodligen inte hade haft utan Annica och hennes kontakter, erkänner Maria Engholm-Olsson.

Översättning

Samordnarna i de nio sydsamiska förvaltningsområdena träffas regelbundet i nätverket Praedtieh, sydsamiska för gnistor. Ett samarbete som började när lagen om nationella minoriteter skulle implementeras i kommunerna och många samordnare kände sig ensamma med språkarbetet i sin kommun. Ganska snart såg nätverket till att förvaltningskommunerna gemensamt anställde en sydsamisk översättare.

– Det var väldigt mycket som översattes de första åren. Framförallt kommunernas basinformation som sällan eller aldrig förändras, säger Annica Löfgren. Nu när det mesta av kommuninformationen finns översatt har flera kommuner sagt upp avtalet och verksamheten blir dyr för de som är kvar.

Annica Löfgren hoppas nu att hitta en lösning till översättare, språkservice. Kanske genom att köpa tjänsten av Östersunds kommun om de väljer att ha en översättare anställd till sin kommunala språktjänst.

– Det är den enskilde samiska medborgarens rätt att kunna vända sig till kommunen på sitt språk. Och det skulle ju vara illa om det blir jag som måste ställa upp, ler hon.

– Jag kan sydsamiska, men jag vågar inte använda språket offentligt. Språkspärr kallas det.

Identitet

Annica Löfgren räknar med att det är minst två generationer samer som förlorat sitt språk. Generationer som tvingades prata svenska i sameskolan, generationer som lärt sig känna skam för sitt språk och som i sin tur inte fört samiskan vidare till sina barn.

– När jag var liten hörde jag samiska på sommarloven eller när jag var på kalvmärkning eller renskiljning. För övrigt pratade jag svenska under min uppväxt, säger Annica Löfgren och tycker att hon ändå hade tur som i alla fall fått med sig en känsla för den samiska kulturen.

År 1999 skrev den svenska regeringen under minoritets- språkkonventionen Europeiska stadgar för landsdels och minoritetsspråk. Konventionen trädde i kraft år 2000 och innebar bland annat att samiska barn i de nordligaste kommunerna i Sverige fick rätt till modersmålsundervisning på samiska. År 2010 stärks rättigheterna och tack vare den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, fick också barn som pratar sydsamiska rätt till modersmålsundervisning i skolan.

– Lagen gjorde att det blev bra. Nu har kommunen en skyldighet att ordna undervisning i samiska och i dag är intresset och viljan att prata om sin samiska identitet mycket större än det var för tio år sedan. I dag blir föräldrar inspirerade av sina barn och kommer till biblioteket, lånar en bok och sitter här och tränar på sitt språk, säger Annica Löfgren. Dessutom, tillägger hon, är det mycket annat som bidragit till en förändrad syn på den samiska kulturen och att många nu vill plocka upp sin samiska identitet.

– Filmen Sameblod och kända artister som Jon Henrik Fjellgren, Katarina Barruk och Maxida Märak är exempel på saker som gjort allt lättare.

Samisk kultur

I bibliotekets biblioteksplan står det tydligt att de tillsammans med den samiska samordnaren ska göra insatser inom samtliga områden av bibliotekets uppdrag. Mycket handlar om att öka kunskap och förståelse om den samiska kulturen genom bland annat arrangemang som föreläsningar, utställningar och teater på samiska.

– Alla bibliotek i kommunen har en fast utställning bestående av små tittskåp med sameslöjd och informationstexter om kulturen. Våra föreläsningar är både om och av samer, och teaterföreställningarna är oftast tvåspråkiga, berättar Maria Engholm-Olsson.

– De jag beställer i alla fall, ler Annica Löfgren som ändå tycker att det finns en medvetenhet kring samisk kultur på biblioteken i Åre kommun där det tvåspråkiga arbetet började när den renoverade barnhörnan på biblioteket i Åre skulle få ett sydsamiskt namn.

– De frågade en äldre man om en översättning av Barnens hörna och fick veta att det inte finns någon sydsamisk översättning för detta eftersom man inte sätter barn i en hörna. Kåtan är ju rund, förklarar hon.
– Så nu heter barnavdelningen Barnens hörna på svenska, Childrens corner på engelska och Barnens plats på sydsamiska.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se