Under året har Kultur i Väst tillsammans med två bibliotek i Västra Götalandsregionen byggt lokala modeller och utvecklat metoder som kan användas för kollegialt lärande och verksamhetsutveckling i vardagen.
– Modellbibliotekprojektet har lett till en positiv förändring för både verksamhet och för besökare, säger Jenny Hjalmarsson, verksamhetsutvecklare Frölunda bibliotek i Göteborg.
– Alla är involverade och du blir lösningsorienterade när det är verkligheten som utvecklar din verksamhet. Och då tycker du det är roligt, konstaterar Susanna Månsby, enhetschef Frölunda bibliotek.
Verktyg
Biblioteket i Västra Frölunda är ett av de två bibliotek som deltagit i modellbibliotekprojektet. Ett projekt som har sin bakgrund i att Cecilia Gärdén, konsulent Kultur i Väst, sett i utvärderingar av förändringsarbete på folkbibliotek att det finns ett kontinuerligt behov av att samtala, lyssna och reflektera tillsammans med andra i vardagen.
– I det här projektet har personalen fått använda olika metoder som verktyg för utvecklingsarbete och provat både tidskriftsklubbar, användarobservationer, kollegiala observationer och inspirationsföreläsningar. För, säger Cecilia Gärdén, det kan ju inte vara så i en modern organisation att det är chefen som ska identifiera alla behov. Det är medarbetaren som möter alla som kommer till biblioteket och som kan vilka frågor som är aktuella och viktiga, och då måste man jobba tillsammans.
– Det är det man hittat en modell för i det här projektet.
Användarperspektiv
Susanna Månsby beskriver modellen som de små stegens modell. Det handlar inte om stora och svåra förändringar, utan om små förändringar med de medel som finns, och om att man får ett användarperspektiv på verksamheten.
– I våra användarobservationer upptäckte vi till exempel att skyltning ska vara selektiv och att skyltning i entrén bör synas från två håll, säger hon och förklarar leende att besökarna oftast kommer både in och går ut genom entrén.
Både Susanna Månsby och Jenny Hjalmarsson trodde att de kollegiala observationerna skulle vara känsliga, men det visade sig att det satte igång en massa diskussioner och konkreta resultat.
– Allt ruskas om och man vågar testa och ha en mer experimenterande inställning. Nu provar man till exempel att flytta runt möbler utan att någon blir upprörd, säger Jenny Hjalmarsson.
Struktur
Modellen har gett biblioteket en struktur för utvecklingsarbetet i det dagliga arbetet. Observationer schemaläggs och det ges tid till reflekterande samtal.
– Om vi satsar på vikarier istället för till exempel en dyr föreläsare finns det tid för reflektioner och samtal, säger Susanna Månsby och får medhåll av Jenny Hjalmarsson.
– De teoretiska resonemangen har blivit fler och man delar gärna med sig av artiklar man läst.
Nu går biblioteket i Frölunda vidare och kommer att använda valda metoder när de ska utveckla och utöka barnavdelningen. Som underlag till arbetet med rummet kommer de bland annat att observera vad barnen gör och hur de rör sig i rummet.
– Arbetet med barnavdelningen kom upp när vi summerade projektet, och det är precis det här projektet har gett oss. Lusten att förändra har väckts till liv och lusten kommer från bibliotekarierna, säger Jenny Hjalmarsson. Men, tillägger hon, det handlar egentligen om utveckling på alla plan.
– Personlig utveckling blir kollegial och organisatorisk utveckling. Metoden ger så mycket tillbaka och man tror på att verksamhetsutveckling faktiskt kan leda någonstans.
FAKTA
Projektet med modellbibliotek initierades av Kultur i Väst och pågick mellan augusti 2017 och maj 2018.
Målet med projektet har varit att det ska finnas en modell för kontinuerlig verksamhetsutveckling på modellbiblioteket, och att kvaliteten i verksamheten ska ha ökat genom ökad individuell och kollektiv kompetens.
Projektet har dokumenterats och en rapport kommer att publiceras under hösten.
Author Description
