Samisk litteratur får näring med nytt författarcentrum

http://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/Lea_Simma.jpghttp://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/06/Lea_Simma.jpgSamisk litteratur får näring med nytt författarcentrum

Intresset för samisk litteratur har fått näring. Skribent- och författarföreningen Bágo främjar litterärt skapande på samiska. I ett nystartat projekt ska de nu också bygga upp ett samiskt författarcentrum i Jokkmokk.

Den samiska närvaron är tydlig i Jokkmokk. Det har blivit något av en centralort i den svenska delen av Sápmi. Sametinget finns vägg i vägg med såväl det samiska museet Ájtte, som det samiska biblioteket. Över gatan ligger den samiska utbildningscentret. Ett samiskt parti är representerat i kommunfullmäktige och en rad konstnärer och musiker verkar i Jokkmokk. En bit bort, i samma lokaler som Jokkmokks styrkelyftsklubb och vårdcentralen, gror ytterligare ett frö i det samiska kulturlivet.

– Jag började i mars och hittade lite möbler. Det känns kul att nu kunna börja jobba med att skapa ett bra innehåll, säger Lea Simma.

Få litteraturen att blomma

På en whiteboard formar ord och cirklar en mosaik av framtida planer. Skribent- och författarföreningen Bágo jobbar med att främja samiskspråkiga författare och litteratur, bland annat genom litteraturfestivalen Bágo in Books. Bágo betyder ord på lulesamiska och orden får nu mer kraft. Nyligen har man nämligen fått pengar för att bygga upp ett samiskt författarcentrum, eller Tjállegoahte som det formellt heter. Även det är lulesamiska och betyder författarhuset/hemmet, men också verbet ”att börja skriva”. Tjállegoahte är ett centrum som inte är en fysisk byggnad, mer än det enkla kontoret i vårdcentralens lokaler. Lea Simma är anställd som projektledare under tre år med uppdraget att bygga upp verksamheten. Målet är att stötta dem som skriver på samiska, oavsett vilket av de samiska språken och att fler böcker på samiska ska möta sina läsare på i det litterära landskapet.

– Det handlar om att bygga upp en bra författarförmedling för att kunna jobba med skolor och bibliotek. Men även att kunna hjälpa biblioteken att få tillgång till samisk litteratur och förbättra utbudet. Det kan också handla om att anordna skrivarkurser och vara med i olika litterära evenemang. Det är en flytande gräns, säger hon och framhäver samtidigt att det finns ett växande intresse för samisk litteratur.

– Det har så här långt fått ett stort gensvar. Många jag pratar med har konkreta bokidéer. Det finns ett intresse. Serien Midnattssol gick på SVT och filmen Sameblod fick stort genomslag. Det samiska berättandet ligger rätt i tid, fortsätter Lea.

Mycket att plantera

Hon berättar samtidigt att det under den senaste tiden har kommit ut cirka 0,2 samiska böcker per år i Sverige. Detta kan jämföras med att norska sametinget lägger ca 8 miljoner kronor på utgivningen av samisk skönlitteratur för vuxna och barn, samt dikter och dramatik. Även om intresset gror på den svenska sidan av Sápmi, finns det mycket att utveckla.

– Det har varit svårt i Sverige att söka pengar. Litteraturen har fått konkurrera med allt annat, som jojk eller andra kulturuttryck. Allt klumpas ihop och det har inte funnits speciella medel för litteraturfrämjande insatser. Bágo är en väldigt framåt och orädd förening. Jag hoppas vi kan bana väg för att leka med språket och tänka fritt för att verkligen uttrycka alla berättelser, säger Lea.

Levande kunskap

Hon är själv uppväxt med fem syskon i byn Idivouma längs E45:an mot Karesuando. Nordsamiskan fanns i vardagen, åtminstone i tal. Mycket av tv, radio och tidningar var på svenska. Hon minns Alfons Åberg översatt till nordsamiska. Lågstadiet gick hon på en kommunal skola. Hennes bror hade däremot gått i samisk skola och hon minns att hon hittade en NO-bok på samiska som hennes bror hade haft.

– Jag hade läst NO på svenska. Men det blev tydligare på samiska och mer levande. När jag sedan kom till högstadiet hade vi samisk integrering. Det fanns ett rum med samisk litteratur och det blev mer tillgängligt. Många ungdomsböcker. Sedan läste vi historia och andra SO-ämnen på samiska. Det var bra.

En demokratisk fråga

Med Sápmi författarcentrum hoppas hon nu att den samiska litteraturen ska bli ännu mer tillgänglig. Det är i en vidare betydelse också en fråga för en slags kulturell överlevnad, där såväl skolan som biblioteken har en viktig roll.

– Vi har en projekttid på tre år och sedan är målsättningen att det ska bli en permanent verksamhet. Just nu är det en viktig satsning för att samisk litteratur ska leva överhuvudtaget på svensk sida av Sápmi. För mig är det en självklarhet att samer ska skriva själva på samiska och med samiska perspektiv. Det är en stor och viktig del av vår självbild att kunna uttrycka oss i text på våra egna språk. Och ser vi till skolorna och biblioteken, så ska de främja demokratin. Vad är demokrati om inte Sápmi finns med i bilden, säger Lea Simma.

Text och bild: Fredrik Svedemyr

FAKTA

Föreningen Bágo čálliid siebrie startades 2014 av eleverna vid Samernas författarskola i Jokkmokk.

Bágo čálliidsiebrie skribent- och författarförening äger projektet författarcentrum Tjállegoahte. De har fått stöd från Region Norrbotten, Jokkmokks kommun, Sametingets kulturnämnd, Kulturrådet och Postkodstiftelsen är arbetet finansierat för tre år.

 

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se