Folkbibliotekens identitet

http://www.noll27.se/wp-content/uploads/2018/09/Adam-Welin.jpgFolkbibliotekens identitet

År 2013 fick Adam Welin Axiells pris för bästa B & I – uppsats. Titeln på uppsatsen är Programverksamhet: Ett uttryck för folkbibliotekets identitet.

– Uppsatsen landade i att folkbiblioteken varken är iögonfallande eller banbrytande. Läsning och böcker finns fortfarande som en röd tråd och folkbiblioteken står stadigt med i alla fall ett ben i den identiteten, säger Adam Welin.

I dag är Adam Welin bibliotekarie på Alingsås Kulturhus och har fått lite distans till studenttid och uppsatsskrivande. Att vara ute i verkligheten har till viss del krossat de sista fördomar han för fem år sedan hade om folkbibliotekens identitetskris. Förutfattade meningar och en nidbild som fick honom att skriva sin uppsats.

– Då diskuterade det ju mycket om biblioteket kanske inte skulle vara en samling av böcker, att det inte ens skulle låna ut böcker, utan kanske gräsklippare eller något annat. Men jag konstaterade då, och håller fortfarande med, folkbiblioteken har inte utvecklats till enbart upplevelsebibliotek med spektakulära program.

Jordnära

I sin teoretiska uppsats tittade Adam Welin på hur programverksamheten beskrevs i text på utvalda bibliotek i Stockholmstrakten. Han kategoriserade bibliotekens verksamhet och programpunkter och kom fram till fem stora kategorier i deras verksamhet; biblioteket som café, som hjälpcentral, som lekplats, som scen och som verkstad.

– Det var tydligt att folkbibliotekens verksamhet är alldaglig, jordnära och vardaglig, säger han.

I sin uppsats ställer han dessa grundläggande, jordnära programpunkter mot det mer spektakulära, och han kunde enkelt konstatera att det är dessa alldagliga, jordnära kategorier som kan betraktas som utmärkande för folkbibliotekens identitet och där läsning och böcker fortfarande var centralt.

– Kom gärna och lek, men du får leka i sagornas värld.

Inget nytt under solen

Ytterligare två parallella spår löper som röda trådar i AdamWelins uppsats, och det är betydelsen av bibliotekens utveckling under 1970- och 80-talen. På 1970-talet dominerade synen av biblioteket som ett allaktivitetshus med högt i tak och där medborgaren var delaktig. 1980-talet förde med sig ett mer instrumentellt tänk där en aktivitet skulle vara konkret och till någon nytta, samtidigt som medborgaren fortfarande till viss del var delaktig.

– Dessa två ideal samexisterar fortfarande parallellt. Inget av dem är tongivande på dagens bibliotek. Det är inte antingen eller, utan både allaktivitetshuset och nyttotänket finns kvar, säger Adam Welin och konstaterar att det helt enkelt inte är något nytt under solen.

– Man känner igen allt egentligen. Min slutsats är att bibliotekens verksamhet inte tagit så långa kliv bort från den folkbiblioteksidentitet som växt fram från 1970-talet. Vi har våra författarträffar och barnen får leka i sagornas värld. Det är möjligt att vi nu försöker omdefiniera oss för det digitala samhällets omvälvning, men det får någon annan skriva en uppsats om, ler Adam Welin och konstaterar att biblioteken i alla fall har kvar åtminstone en fot i det som är och har varit ett folkbibliotek de senaste decennierna.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se