Profilen – Busig kulturchef efterlyser sinnlighet på biblioteket

Profilen – Busig kulturchef efterlyser sinnlighet på biblioteket

Katti Hoflin har en gedigen bakgrund som konstnär, artist och bibliotekschef. Nu är hon kulturchef i Västra Götalandsregionen och efterlyser mer sinnlighet på bibblan. Själv tog hon med en häst och ställde upp ett kök på biblioteket.

Bred erfarenhet av kulturvärlden är en underdrift när det handlar om Katti Hoflin. Hon är författare och musiker, har varit programledare i tv och chef över flera kulturinstitutioner. Hon är också ordförande för Läsdelegationen som i somras lämnade över sitt betänkande Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället, till regeringen.

– En förutsättning för att göra ett bra jobb är att ha förståelse för alla olika nivåer som finns. Jag är ju själv konstnär från början, jag vet hur det är att vara en liten frilansande person längst ut i kapillärerna och jag vet hur det är att leda institutioner, säger Katti Hoflin.

Vi möts över en välmatad lunchmacka i ett litet konferensrum, två våningar över Göteborgs kollektivtrafik- och shoppingnav Brunnsparken. Katti Hoflin har klämt in noll27 i sin fullspäckade mötesdag. Hon är lite sen och ursäktar sig, men när vi sitter mitt emot varandra får jag snabbt hennes fulla uppmärksamhet. För mig är det första dagen på jobbet efter semestern, Katti Hoflin är solbränd, har jobbat i två dagar och är full av energi. Hon sitter med i tre ledningsgrupper förutom sin egen, och konstaterar att Västra Götalandsregionen är en komplex verksamhet att lära känna.

– Här är kulturen i den högsta strategiska ledningen, där den hör hemma, och det är något att vara stolt över, säger Katti Hoflin som beskriver sin tillvaro just nu som en upptäckares där hon lär känna människor och mysterier.

Mångsidig kulturchef

I februari började hon sin tjänst som kulturchef i Västra Götalandsregionen. Då lämnade hon Stockholms stadsbibliotek där hon var stadsbibliotekarie sedan 2015. Innan dess har hon bland annat hunnit med att vara chef för Dunkers Kulturhus i Helsingborg, programledare för bland annat tv-programmen Bollibompa, Djursjukhuset och Bullen, skrivit barnböcker, manus och musik, och stått på olika scener i skilda sammanhang.

– Det är tur att jag har haft alla de andra uppdragen annars skulle jag ha varit ännu mer förvirrad, eller så skulle de ha tagit någon annan, säger Katti Hoflin och ser inte ett dugg förvirrad ut.

Från 2007 ansvarade hon för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm och fortfarande ligger arbetet med och för barn och unga henne nära hjärtat. Och biblioteken förstås, när hon talar om biblioteken använder hon genomgående ordet ”vi”.

– Bibliotek är ju världens underbaraste institutioner, säger Katti Hoflin och fortsätter:

– Det finns alltid hierarkier inom kultursfären, där kanske samtidskonst, opera och klassisk musik är finast, och så längst ner, typ, är biblioteken. Jag tycker att det är så fascinerande med sådana här hierarkier och tycker att det är intressant att se om man kan vända på dem. För bibliotek är kanske minst glamorösa men de är absolut viktigast. De är ju grunden i demokratin, de är fundamentet.

Hon beskriver sig själv som en ganska ovanlig bibliotekschef, en busig person som har hoppat runt en del och vågat experimentera och ta in nytt i biblioteksrummet.

– Det som fascinerat mig i det här arbetet är att det egentligen inte finns några gränser för vad ett bibliotek kan vara. Det är vi som sätter gränser, och det största hindret är de mentala gränser vi har inne i oss själva.

Flera sinnen

Katti Hoflin tycker att det bästa biblioteket är en levande plats där besökaren kan hitta sammanhang, gå in i berättelser, få uppleva nya saker. Där man får vara kreativ och komma med idéer, ett flexibelt och öppet bibliotek.Vara delaktig och skapa själv, helst ska besökarna också känna ett ägarskap till sitt bibliotek. Men då måste de också få vara med och bestämma över det, och ta ansvar, både som barn, ungdom och vuxen.

En gång tog hon med en livs levande häst till biblioteket för att barnen skulle få chansen att klappa ett djur. Hon har också placerat ett fullt utrustat kök mitt i biblioteket för att barnen ska få ett ordentligt mellanmål så att de inte får blodsockerfall utan orkar vara kreativa.

– Och så tyckte jag att de skulle väcka fler sinnen än syn och hörsel, och att de skulle glömma sig själva, det här ”jag är ful”, ”jag är tjock”, ”jag är fel”. Man glömmer sig själv när man lagar mat eller bakar något komplicerat eller håller på med farliga knivar så jagförstår inte varför bibliotek inte är ännu mer sinnliga. Vad väntar de på? Varför?För vi är ju den platsen, nästan den sista platsen, där man bara kan komma in, helt gratis, utan några som helst förkunskaper och så sätta igång med sitt grönskande inre.

Hon vill också ha ett bibliotek där litteratur och bildning har en framträdande plats och där programverksamhet är en kärnverksamhet. För att det ska bli bra verksamhet krävs att flera kompetenser samarbetar och att var och en gör det hen är bäst på. Hon sticker inte under stol med att det kanbli motsättningar mellan personalgrupper i arbetet.

– Man tar in en professionell producent som ska hålla i programverksamheten, och så kan det bli surt för varför ska den personen bara få planera eller hitta på roliga saker? Och samtidigt kanske inte alla har det i sig, att vara producent är en annan grej. Man kanske har internationella kontakter, är bra på att förhandla eller på att få samarbeten med bokförlag.

– Bibliotekariens kompetens behövs ju mer än någonsin i dessa fake news-tider så man behöver inte vara orolig för att inte behövas.

Tryggt och säkert

Att prata om programverksamhet utan att komma in på frågor som handlar om utbud och efterfrågan och hur biblioteken ska möta olika politiska åsikter är omöjligt. Katti Hoflin trycker på hur viktigt det är med bra ledarskap, att man får stöd från den förvaltning man tillhör och att säkerheten måste garanteras. I sådana frågor har hon själv tagit hjälp av polisen och Säpo. Men hon tycker också att det är viktigt att man på arbetsplatsen får tid och möjlighet att lära sig mer och att diskutera. Att man har en mediepolicy och använder sig av den, att man gör en programpolicy där man diskuterar var gränserna går – och om det finns gränser för biblioteket.

– Där kommer det ju ofta fram att ”vi är ju biblioteket mot rasism” och ”vi är biblioteket mot främlingsfientlighet”. Och det är klart vi är det, det är lagstadgat, men vi är ju neutrala spelare, enligt lagen. Saklig, opartisk, neutral. Det där kan vara en jättediskussion och en jätteutmaning. Ibland måste man ju slåss för till exempel yttrandefrihet, men det är viktigt att det inte finns en rätt uppsättning åsikter och det är den diskussionen man måste våga föra i sin arbetsgrupp.

Intervjutiden med Katti Hoflin rinner iväg snabbt, men jag hinner till sist med att fråga hur det står till med hennes eget skapande för tillfället. Hon hann skriva klart boken om varulven Svante som inte kan sova innan hon bytte jobb, som tur är, säger hon, för det hade hon inte hunnit nu. Och det kan bli er böcker om Svante. Eller en ungdoms- eller vuxenbok, kanske.
– Han ploppar upp ibland Svante,och tycker att han har fler äventyr på gång, men vi får se. Sen håller jag alltid på med musik men det är mest bara som friskvård nu för tiden. Jag känner också att jag har ju varit så mycket på olika scener och grejer så jag behöver inte göra det, men det är roligt att skapa. Katti Hoflin skyndar vidare till nästa möte. Hon uppmanar mig att ta med mackan som jag inte hunnit smaka på under intervjun. Mat är viktigt för kreativiteten.

FAKTA

Namn: Katti Hoflin

På nattduksbordet: Liv 3.0 av Max Tegmark (om artificiell intelligens) Och There, There av Tommy Orange, en debuterande urinvånare i USA. Helt ofattbar läsning.

Jobbar med just nu: Kick-off för vår nya strategiska kulturplan, ett mycket viktigt arbete som ska peka ut vad som är viktigt att prioritera 2020–2023 inom kulturpolitiken i Västra Götalandsregionen.

Det här gör jag på min fritid: Badar kallt, umgås med hästar och odlar (förutom läsning).

Det här visst du inte om Katti Hoflin: Jag är utbildad bonde och fällde en gång en drängkollega som blev för närgången i ladugården med ett klassiskt höftkast (judo). A propos metoo.

Author Description

Elisabeth Ekström

Elisabeth Ekström, Journalist
elisabeth.ekstrom@noll27.se
0703-49 21 54

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet