På biblioteket i Lilla Edet är det två tämligen nybakade bibliotekarier som arrangerar programverksamhet och aktiviteter. Både tycker det är kul, men hade önskat att de fått lära sig mer om arrangörskap under utbildningen.
– Vi hade velat vara mer förberedda på hur verkligheten ser ut, konstaterar Camilla Oscarsson och Carina Magnusson när noll27 besöker huvudbiblioteket mitt i Lilla Edet, några mil norr om Göteborg.
Tillsammans
Camilla Oscarsson är ansvarig för barn- och ungdomsverksamheten på biblioteket och är tacksam att befinna sig i ett regionalt nätverk med barnbibliotekarier som delar med sig till varandra av erfarenheter och tips på författarbesök. Carina Magnusson, som ansvarar för vuxna och för bibliotekets mångspråksarbete, efterlyser något liknande sammanhang för författarbesök för vuxna, men är tacksam för att de har varandra på biblioteket
– Vi lär oss mycket medan vi planerar och genomför arrangemang.
– Och vi utvärderar alltid det vi har gjort och det är till exempel jätteviktigt att inte arrangemang krockar i en liten kommun, säger Camilla Oscarsson. Det är kunskap vi måste förvärva, det är inget vi sitter inne med
I framtiden vill båda jobba mer med programverksamhet och utvidga med exempelvis föreläsningar och utställningar. De har många tankar och idéer, men mindre tid och ekonomiska resurser.
– Jag vill jobba mer med att göra det känt att vi arrangerar program på biblioteket, säger Carina Magnusson och får medhåll av Camilla Oscarsson.
– Programverksamhet är viktig för att locka folk och få dem att upptäcka biblioteket och det vi har att erbjuda. Att det händer saker för barn och unga och att biblioteket blir en mötesplats.
Praktik
Ingen av de båda bibliotekarierna i Lilla Edet hade jobbat på bibliotek innan de började studera på Bibliotekshögskolan, och de tycker båda att utbildningen var mer inriktad på akademisk forskning än på praktiskt arbete på ett bibliotek.
– Det är svårt att se kopplingen mellan teori och praktik när man inte har erfarenhet av arbete på bibliotek, tycker Carina Magnusson. Några i klassen hade jobbat som biblioteksassistenter, för dem var det enklare.
Noll27 ringde upp Claes Lennartsson, sektionschef för sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås för att höra hur studenterna förbereds på att jobba med programverksamhet på biblioteken.
Vad lärt sig studenterna om programverksamhet under sin utbildning på BHS?
– Programverksamhet är sedan länge en etablerad och angelägen verksamhet inom framför allt folkbiblioteken, och vi tematiserar och inkluderar programverksamhetsrelaterade element i utbildningen.
Hur ser BHS på praktik under utbildningstiden?
– Vi har valt att ha andra inslag i utbildningen för att förbereda studenterna. Detta i samband med att yrkesutbildningen förändrades till en ämnesexamen i biblioteks- och informationsvetenskap under första halvan av 1990-talet. Vi har ett stort professionsinslag med studiebesök, fältstudiekurser, projekt- och uppsatskurser, gästföreläsare och inte minst mentorsverksamhet. Vi utvecklar också en valbar fältstudiekurs där man deltar i arbetet på ett bibliotek på sommaren och sedan skriver en akademisk rapport. Det är dock ingen verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
Vad skulle krävas för att en praktikperiod skulle införas?
– En VFU-kurs kräver mycket jobb, även för mottagande bibliotek, och vi skulle bland annat vara tvungna att utbilda handledare. Men diskussionen om praktikinslag i utbildningen är levande och feedback från studenterna är välkommen för att göra utbildningen bättre.