Programverksamhetens betydelse

Text: Niclas Lindberg, Bibliotekschef/Stadsbibliotekarie, Västerås stadsbibliotek, Foto: Per Groth

Programverksamheten är en omistlig del av folkbibliotekets verksamhet. Den blir allt viktigare – och enskilda program blir oftare ifrågasatta. Folkbiblioteken behöver än mer strategiskt planera och genomföra sin programverksamhet.

Enligt bibliotekslagen ska biblioteken bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Och man ska främja litteraturens ställning och kulturell verksamhet. I förarbetena till bibliotekslagen står att biblioteken ska bidra till att främja delaktighet i samhällslivet genom att er får förutsättningar att delta i det offentliga samtalet. Demokratin ska befästas och fördjupas genom att individer får goda förutsättningar för fritt åsiktsutbyte och diskussion om gemensamma angelägenheter. Folkbiblioteksmanifestet ger också folkbiblioteken uppgiften att stödja muntlig berättartradition. Det är lätt att se att folkbiblioteken behöver en rik och mångfacetterad programverksamhet för att lyckas med sitt uppdrag. Böcker och medier behöver kompletteras med tillfällen där de kan sättas i sammanhang, presenteras, fördjupas, debatteras och diskuteras. Och livsöden, samhällstendenser, händelser och aktuella frågeställningar som saknar sin litteratur behöver en arena för upplysning och diskussion. För allt detta och mycket mer spelar programverksamheten stor roll. Programverksamhetens betydelse märks också i statistiken. 2017 genomförde folkbiblioteken i Sverige nära 144 000 aktivitetstillfällen. Programverksamheten lockar tveklöst besökare och spelarstor roll för människors användning av biblioteken. Samtidigt som programverksamheten växer finns tendenser att enskilda programpunkter blir ifrågasatta och att bibliotek kritiseras för olika program. Det händer också att bibliotek kritiseras för att man sagt nej till att arrangera vissa program med hänvisning till olika övergripande kommunala policys, till exempel att kommunen inte ska medverka i arrangemang av politisk, religiös eller opinionsbildande karaktär. Folkbiblioteken måste ha mandat att självständigt, med bibliotekslagens uppdrag för fri åsiktsbildning som utgångspunkt, planera, göra urval och genomföra sin programverksamhet. Om kommunala lokaler i biblioteket hyrs ut till ett arrangemang som biblioteket inte valt att vara arrangör/medarrangör till måste det tydligt framgå att programmet INTE är en del avbibliotekets programverksamhet utan just en lokalupplåtelse.

Det synsättet i sin tur kräver ökad medvetenhet kring ”urval” av program och att folkbiblioteken och dess ledningar tydligt kan motivera varför ett program genomförs eller varför det valts bort. Det finns några centrala utgångspunkter. Biblioteken ska främja fri åsiktsbildning och verksamheten ska präglas av öppenhet för olika perspektiv samt stå fri från censur. Biblioteksverksamheten ska också präglas av allsidighet och kvalitet samt vara anpassad efter användarnas behov. Allt detta har betydelse för programverksamheten och måste vara vägledande i planerandet och genomförandet.

Den viktiga frågan att ställa är: är det här programmet något som användarna behöver för att deras fria åsiktsbildning ska främjas? Biblioteken är ju i första hand en arena för individers fria åsiktsbildning och informationsfrihet – inte en arena för den som mest av allt vill yttra sig för sin egen eller sakens skull.

 

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet