Unga berättar

Unga berättar

Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, har på uppdrag av Svensk Biblioteksförening genomfört studien Unga berättar. En studie som utifrån ungdomars egna beskrivningar undersöker deras upplevelser av läsning i relation till bibliotekens verksamhet.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp på folkbiblioteken och förhoppningen är att resultaten från undersökningen ska kunna användas av biblioteken när de planerar sin verksamhet. Under våren 2018 genomfördes fokusgruppintervjuer med cirka 100 ungdomar från olika delar av landet och när noll27 ringer Åse Hedemark i oktober har hon börjat sammanfatta svaren.

Finns det någon gemensam nämnare bland svaren?

Många lyfter fram delaktighet. Att de vill ha något att säga till om gällande böcker på biblioteken. Och att vuxna ska skaffa sig uppdaterade kunskaper om unga och ungas behov.

Är det något som förvånar dig i deras svar?

Att föreställningarna om bibliotek och läsning är så grundmurad. Att de associerar böcker och läsning och bibliotek med sin barndom. Det är lite nostalgi över begreppen, något de gjorde när de var yngre. Och att de associerar samma begrepp med något töntigt, något som är passé och uråldrigt. Samtidigt förknippar många böcker, läsning och bibliotek med en känsla av äkthet i jämförelse med digitala medier.

Ett annat svar som återkommer och som förvånade mig är att många föredrar att läsa på engelska om texten är skriven på engelska, att en originaltext upplevs som mer äkta och genuin och att de tycker det blir töntigt översatt till svenska.

Vilken syn har de på biblioteken?

En ganska traditionell syn med föreställningen om biblioteket som en tyst plats med böcker. Och det begränsar ju vad de kan föreställa sig göra på ett bibliotek. Det är ganska få som kommer på konkreta saker biblioteken skulle kunna göra för att locka fler unga. Men om de säger något de vill ha på ett bibliotek så är det mysiga sittplatser och gärna ett fik.

Och så vill de väldigt gärna slippa yngre barn. De vill vara för sig själv och umgås.

Hur använder de biblioteken?

Vissa går dit för att låna, medan andra använder det till att hänga på och umgås med andra.

Hur ser de på läsning?

Många ungdomar associerar läsning med analoga texter. De säger att den riktiga läsningen är just läsning av skönlitteratur analogt. Det är ganska få som säger att de läser e-böcker.

Synen på läsning av skönlitteratur styrs ofta av sammanhanget och syftet med läsningen. Många pratar om skillnaden mellan att läsa i skolan kontra sin fritid. De säger sig läsa mycket skönlitteratur analogt på sin fritid och att det är något de uppskattar. Medan läsning av skönlitteratur i skolan ses som något negativt eftersom det är ett måste.

Varför är den analoga läsningen så uppskattad?

De vill kunna bläddra, de gillar lukten av böcker, de gillar att hålla i en bok.

Var får de tag på det de läser?

De flesta köper det digitalt, eller lånar av en kompis. Lite otippat såg jag att film var en tydlig ingång till bokläsning. Många böcker görs ju till film och när de ser filmen och faller för berättelsen vill de ofta läsa boken också.

Vad tycker du är det viktigaste med den här studien?

Att den visar de ungas hela livsvärld när det gäller läsning och relation till biblioteken. Med den breda synen kan biblioteken identifiera möjliga tillfällen där de skulle kunna spela roll för de unga. Så jag tycker absolut att biblioteken ska ta avstamp i studien och göra sig mer relevanta för målgruppen.

Foto: Bertil Wergelius

FAKTA

Unga berättar samlade cirka 100 personer i åldern 15–16 år för att i fokusgrupper prata omläsning och bibliotek. I genomförandet av studien samarbetade Svensk Biblioteksförening med regionbiblioteken i Västernorrland, Västra Götaland, Stockholm och Uppsala, och via dessa även med barn- och ungdomsbibliotekarier på folkbiblioteken. Rapporten kommer att finnas på Svensk Biblioteksförenings webbplats i början av 2019.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se