Vem äger rummet?

Vem äger  rummet?

Ungdomsavdelningen på ett bibliotek måste alltid ge plats åt den unga ensamma läsaren. Hen som ostört vill leta efter böcker och som inte vill närma sig gänget som slagit sig ner i de sköna fåtöljerna. Att läsa är i någon mån alltid en ensam syssla, ett sökande efter något nytt eller en stunds verklighetsflykt.

Det är inte alltid så lätt att märka eller räkna de där ensamma läsarna, de passar inte så lätt in i kommunernas mät- instrument. De vill kanske inte synas och vi bör nog låta bilden av hur de ser ut vara flytande. Någon som sitter i fåtöljerna med kompisarna ena dagen kanske vill vara en ensam osynlig besökare nästa gång, för att den tredje dagen delta i en aktivitet.

I debatten om sjunkande skolresultat menar man ibland att resultaten var bättre förr då lågpresterande och högpresterande elever var mer blandade, eftersom de högpresterande drog upp resultaten för hela klassen. Jag tror blandningen av olika slags besökare också är extremt viktig för att skapa en bra ungdomsavdelning på ett bibliotek. Det måste vara ett ställe som bekräftar och stärker den redan läsintresserade samtidigt som det lockar den ointresserade eller lässvaga. I ett bra biblioteksrum ska alla känna sig välkomna, ha en känsla av att rummet är till för dem, oavsett vilka de är.

Om den ena eller andra gruppen äger rummet mer än den andra kan det orsaka problem. Allt kan inte ett bibliotek styra över. Vilka som för stunden dominerar kan bero på skoltider med mera. Mest lyckosamt är förstås om olika grupper kan samsas om rummet hela tiden. Då är det störst chans att förstagångsbesökaren kommer tillbaka.

Ibland är det tyvärr så att en enda ganska stökig grupp äger biblioteksrummet under en längre period, kanske ett läsår. Förresten är det inte säkert att de är stökiga. En del ungdomar får leva med att de upplevs som stökiga bara de sitter i grupp och pratar lite för högt. Stökiga ungdomar på bibliotek är heller inget nytt. Vi kan läsa om dem i protokoll redan på 1800-talet. Är de då inte i själva verket en av bibliotekens allra trognaste grupper? Vore det inte smidigare att försöka utforma en verksamhet där de utan problem kan samsas med andra biblioteksbesökare?

Ett problem är att unga människor i grupp skapar rädsla bara de visar sig. Jag påstår att det är en rädsla som oftast är obefogad. Människor är sällan farliga. Men så länge det finns en rädsla för ungdomsgäng på bibliotek så kan det skapa problem som gör att de periodvis skrämmer bort andra. Rädsla är ofta skambelagd och det vi skäms över vill vi sällan prata om. Jag tror att vi måste prata om de här rädslorna för att bli kvitt dem. Självklart löser vi inte några problem genom att sitta ner och prata om våra rädslor, men det är ett första steg.

I det lilla filialbiblioteket är det för det mesta en ungdomsbibliotekarie som, förutom att bedriva verksamhet mot en brokig och svårfångad målgrupp, dessutom har en rad andra arbetsuppgifter på sitt bord. En sådan ungdomsbibliotekarie förväntas ofta kunna skapa någonting av ingenting. Ibland går det ändå. Vad som krävs är nästan alltid mer resurser. De goda exemplen finns redan, det är bara att härma och lokalanpassa.

I själva verket befinner sig folkbibliotekens ungdomsverksamhet i en guldålder. Aldrig har det väl funnits så mycket dedikerad och kunnig personal som nu. Aldrig så mycket spännande verksamhet. Sällan har vi sett så god samtida ungdomslitteratur i olika genrer och format, för så väl dyslektiker, som nyanlända och den avancerade storläsaren. Äntligen lever vi i en tid då fler än svensklärarna och bibliotekarierna lyfter vikten av läsning.

Vi vet så lite om hur världen kommer att utvecklas. Ibland kan det vara svårt att veta hur vi bäst ska förbereda våra unga för vuxenlivet. Lyckas vi ge dem möjligheten att drömma sig bort i en bok eller bjuda in till en lång och spännande resa som läsare så har vi gett dem en bra kappsäck.

Text: Karin Eggert, Kraft Kulturproduktion, kulturprojektledare

Foto: Sara Larsson

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet