Arbetet med det nationella digitala kompetenslyftet för folkbiblioteken är i gång, och tidigt i februari samlades drygt 150 bibliotekarier från Västra Götalandsregionen för en dag om pedagogiska metoder och didaktik.
– Ju längre projektet fortgår desto mer övertygad blir jag över att det mesta handlar om relationer och samtal, säger Kajsa Lunde, projektledare Digitalt först i Västra Götalandsregionen.
Satsningen Digitalt först med användaren i fokus, innebär bland annat en digital kunskapshöjning för landets folkbibliotekarier för att de i sin tur ska bedriva en folkbildande verksamhet utifrån digitala verktyg.
Att många känner sig stressade och förvirrade över detta tror Kajsa Lunde inte beror på att personalen inte är kompetent, utan på att många folkbibliotek saknar struktur för bibliotekarierna att fortbilda sig.
– Det är viktigt att bibliotekens personal hjälps åt och pratar med varandra om hur bibliotekets pedagogiska verksamhet ska fungera. Att ta den pedagogiska rollen på allvar och se handledningen som en legitim arbetsuppgift i bibliotekets verksamhet är en förutsättning för att folkbiblioteken ska kunna arbeta med digital delaktighet, säger hon och jämför med skolväsendets struktur där verksamheten är baserad på att lärare fortbildar sig själv och är vana att jobba med kollegialt lärande.
– Under dagen har vi hört exempel från pedagogisk verksamhet på olika utbildningsbibliotek där de verkligen funderat över vilken typ av samtal och vilken metod som passar målgruppen bäst. Så varför skulle inte folkbiblioteken kunna göra det också.
Medskick
Under dagen föreläste, förutom dagens arrangör Kajsa Lunde, representanter och specialister på pedagogiskt arbete och handledande samtal kring digital kompetens. Noll27 bad dem ge folkbibliotekarierna ett enda råd gällande digitalt förmedlingsarbete:
Vad vill du skicka med till bibliotekarierna på folkbiblioteken gällande deras digitala förmedlingsarbete?
Kajsa Lunde, projektledare Digitalt först Västra Götalandsregionen
– Det mesta handlar om att omstrukturera sin verksamhet och tänka att biblioteken är en pedagogisk verksamhet. Så det viktigaste är att bibliotekarierna skapar ett bra diskussionsklimat och försöker bena ut vilken typ av omstrukturering man behöver göra i sin verksamhet.
Kristina Alexanderson, chef för internet i skolan på Internetstiftelsen, IIS
– Jag tycker de ska ta tillvara på de små möjligheterna, ta tillvara på de små mötena, föra samtal, ställa frågor och bygga relationer. Få människor att börja fundera kring hur den digitala verkligheten fungerar, vad de behöver och vad det är de inte förstår.
Peter Björkman handläggare Statens Kulturråd
– Jag tror att så länge bibliotekarier har ögonen på verksamhetens mål och uppdrag, det som skiljer folkbiblioteket från andra stödjande instanser i samhället, tror jag man kommer att hitta kompetensutvecklingen och visa sin relevans utifrån det. Och uppdraget handlar ju inte i första hand om teknik, utan uppdraget handlar om lärande och kultur. Så har man fokus på det tror jag man kommer att fixa det bra. Håll ögonen på bollen så kommer det att bli bra.
Nina Ström, handläggare Statens Kulturråd
– Jag upplever nog inte att den pedagogiska och förmedlande rollen är ny. När jag började jobba 2002 var det exakt samma frågor kring lärmiljöer på folkbiblioteken. Men det är angeläget förstås.
Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet
– Jag skulle snarare vilja skicka till regeringen att utnyttja den kunskap som finns om vilka behoven är, ta tillvara på den kompetensen och skapa medborgarcenter överallt. Lättåtkomliga ställen som har den uppgiften. Det finns mycket här som skulle behöva organiseras.
Author Description
