Kan skönlitteratur förändra ens liv? Den frågan har litteraturvetaren Thor Magnus Tangerås fördjupat sig i. I sin färska doktorsavhandling kommer han fram till att – ja, det kan den.
Den utlösande faktorn till avhandlingen var när Thor Magnus Tangerås läste en blogg skriven av en lesbisk science fiction-författare. Författaren fick många brev från sina läsare där de berättade om hur hennes romaner hjälpt dem.
– Genom böckerna kunde de själva lättare bejaka sin identitet som homosexuella. En läsare hade skrivit att läsningen hindrat henne från att begå självmord, berättar han.
Thor Magnus Tangerås nämnde det här för en kompis som är författare, och även han hade fått brev från läsare där de berättade om hur hans böcker haft en livsavgörande betydelse för dem. Samtidigt hade boken How literature saved my life, av amerikanen David Shields kommit ut.
– Jag läste den, samlade ihop de olika berättelserna och insåg att någon måste utforska det här ämnet på ett systematiskt sätt, säger han.
Denna någon blev han själv, och i maj förra året lade han fram sin doktorsavhandling How literature changed my life, vid Oslo Met universitet. I avhandlingen har Thor Magnus Tangerås intervjuat 20 personer, de flesta kvinnor, om deras livsförändrande litteraturupplevelser, som han kallar det.
– Jag definierade inte mer ingående vad jag menade med min fråga Har en bok förändrat ditt liv? Det var upp till dem att göra. Av svaren fick jag en förståelse för vad en livsavgörande förändring kan vara.
Livskriser
Intervjupersonerna var mellan 21 och 69 år. De flesta hade haft sin upplevelse av livsförändrande läsning i den senare delen av tonåren eller som unga vuxna, några hade varit i 40-50-årsåldern. De berättade om hur deras liv såg ut före och efter romanläsningen. Utifrån berättelserna kunde ThorMagnus Tangerås definiera sex olika universella livskriser eller dilemman som de flesta människor på något sätt drabbas av i sina liv. Den första var sorg, att till exempel mista en nära relation. Den andra krisen var konflikt, exempelvis i ett äktenskap, på jobbet eller mellan folkgrupper. Den tredje handlade om identitetsskapande, som exempelvis religiös eller sexuell identitet. Den fjärde var beroende, däribland alkohol, dåliga vanor eller beroende i en dålig relation. Den femte handlade om existentiella kriser, att ens livsfilosofi inte längre känns hållbar. Den sjätte, slutligen, var brist på vitalitet, att man hamnar i en depression.
– I samtliga dessa livsstadier gick det att se att skönlitteraturen kan skapa en djup mening i våra liv, konstaterar Thor Magnus Tangerås.
Positiv livsförändring
Avhandlingen visar att läsaren skapade en relation till boken, den blev en trygghet, en frihet, en väg att förstå sig själv och hitta vägar framåt. Och det var all slags skönlitteratur, gamla och nya romaner, noveller och dikter, som de intervjuade fann livsförändrande. Däribland D.H. Lawrence Lady Chat- terlys älskare, Doris Lessings Shikasta, Sylvia Plaths Glaskupan, Mary O’Haras Min vän flicka och William Blakes dikt The Tyger. Gemensamt för de intervjuade var att det lästa gett dem en mening i ljuset av deras egen livshistoria och att läsningen inneburit en positiv och avgörande livsförändring. Någon hade fått mer empati med sig själv, en annan hade plötsligt sett sin komplicerade relation till sina föräldrar i ett nytt försonande ljus. En tredje hade via det lästa börjat ta sina egna känslor på allvar och på så vis förändrat sitt liv dramatiskt, en fjärde hade via läsningen vågat ta steget till en kreativ karriär.
Ökat intresse
Thor Magnus Tangerås ser ett ökande intresse för kopplingen mellan litteratur, människors växande och mentala hälsa, till kulturens roll för hälsan över huvud taget. En anledning till det tror han är att vi i dag är mer öppna om psykisk ohälsa och att hälso- och sjukvården söker nya vägar för att förebygga den. Där kan kultur i olika former bidra. Biblioteken har en given roll som litteraturförmedlare i ett sådant hälsofrämjande sammanhang, menar han. Han hoppas att avhandlingen kan stärka bibliotekarierna i deras praktiska arbete med exempelvis läsecirklar. Att de får ett vetenskapligt bevis för att litteraturen kan främja människors välmående och att de därmed kan utveckla sitt läsfrämjande arbete och nå nya grupper av både vana och ovana läsare.
– Jag ser att avhandlingen har betydelse för biblioteken på flera sätt. Däribland att all slags litteratur kan ha en terapeutisk potential. Resultaten visar också att samtalen kring det lästa, att dela starka läsupplevelser med andra, i sig själv kan ha en läkande och stärkande effekt.
Text och bild: : Eva Bergstedt
Author Description
