Enligt forskare Katarina Michnik är folkbibliotek bra på att anpassa sig efter förändringar i samhället. Samtidigt uppmärksammas detta sällan av allmänhet och politiker, vilket i sin tur cementerar bilden av bibliotekets sociala legitimitet.
Katarina Michnik menar att folkbibliotek främst får sin sociala legitimitet från bilden av en plats där analog läsning och litteratur förmedlas. En traditionell bild som förstärks om läs- och litteraturfrämjande verksamhet är framträdande och begränsar bilden av vad ett bibliotek är eller kan vara.
– Det är en bild som stärker bibliotekens trovärdighet, men gör samtidigt att andra tjänster kommer i skymundan. Å ena sidan stärker det folkbibliotekets trovärdighet eftersom folkbibliotek erbjuder de verksamheter som förväntas, å andra sidan finns risk för att andra tjänster som att möta en del nya behov i samhället inte uppmärksammas. Det kan utmana folkbibliotekens legitimitet på sikt, säger Katarina Michnik som i maj 2018 lade fram sin doktorsavhandling Samhällets allt-i-allo? Om folkbibliotekens sociala legitimitet.
Bilden av bibliotek
Ett folkbiblioteks trovärdighet är inte det samma som att det finns ett behov av dess verksamhet. I sin avhandling för Katarina Michnik ett resonemang kring folkbibliotekens legitimitet genom trovärdighet och genom upplevt behov. Hon skiljer på dessa båda dimensioner och menar att social legitimitet för ett folkbibliotek innebär att det upplevs vara trovärdigt när det erbjuder det som förväntas av det, men att trovärdigheten och behovet utmanas av ett samhälle som allt mer digitaliseras.
– Folkbibliotek har alltid varit bra på att förändras efter de behov som finns i samhället. Problemet är att allmänhet och politiker inte lägger märke till det. Eller om det beror på att föreställningen om bibliotek som ett hus med böcker är så stark att man inte är öppen för att folkbiblioteken har förändrats.
Samtidigt skapar den digitala utvecklingen nya möjligheter där biblioteket kan fylla nya behov vilka på sikt kan främja dess sociala legitimitet. Det är också viktigt vilka verksamheter biblioteken erbjuder genom den digitala utvecklingen. Är det digitala tjänster relaterade till läsning och litteratur kommer det fortsatt att bekräfta bilden av biblioteket som förmedlare av litteratur.
– Folkbiblioteken har ofta svårt att göra allmänhet och politiker uppmärksamma på hur folkbiblioteken förändrats, vilka nya verksamheter som erbjuds vid sidan av de traditionella. Å andra sidan, sådana problem har bibliotek alltid haft och de har genom tiden anpassat sig.
Resursfråga
Katarina Michnik avhandling utgår delvis från webbenkäter riktade till folkbibliotekschefer och politiker. Av svaren framgår bland annat att alla kommuner upplever folkbibliotekets möjligheter som stora, men att det framförallt för de mindre kommunerna kan vara en större utmaning. De har kanske färre resurser till sitt förfogande eller saknar helt enkelt ekonomi för att backa upp rätt kompetens och resurs.
– Bibliotekens största utmaning i dag är vad bibliotekarierna ska göra och vilken kompetens de ska ha. Om de erbjuder en tjänst och fyller ett behov förstärker man sin legitimitet i samhället, men om de inte erbjuder tjänsten på ett adekvat sätt med rätt kompetens riskerar de sin trovärdighet.
Author Description
