Bibliotek – och bibliotekarier – är en ovanlighet i fattiga Tanzania. Men tack vare stöd från svenska Sida kan nu de som vill följa sina drivkrafter och satsa på studier inom biblioteks- och informationsvetenskap. Vi mötte några av dem på plats i Dar es-Salaam.
Hans Rosling brukade på sin tid göra undersökningar bland svenskarna om vad vi trodde om exempelvis mödradödlighet, undernäring, medellivslängd och analfabetism i utvecklingsländerna. En studie 2012 visade att 95 procent av svenskarna underskattade läskunnigheten i Tanzania. Hela 75 procent av oss trodde att max fyra av tio tanzanier kunde läsa. I själva verket är 80 procent av Tanzanias befolkning läskunnig.
– Men vi har många svårigheter, som till exempel tillgång till informationsresurser, säger Tandi Llogwa, chef för biblioteket vid Muhimbiliuniversitetet i Tanzanias största stad Dar es-Salaam.
Sökteknik
Muhimbili, eller MUHAS, Muhimbili University of Health and Allied Sciences, är ett universitet med fokus på sjukvårds- och hälsovetenskaper. På bibliotekshyllorna finns massor av volymer med fokus på barnhälsovård, tropiska sjukdomar, HIV/AIDS och andra relevanta teman. Biblioteket är prioriterat på MUHAS campus och just nu håller biblioteket på att renoveras och byggas om, varför böcker, skåp och annat ligger i en salig röra.
Förutom att tillhandahålla tryckt och elektronisk låne- och referensmedia, utbildar bibliotekspersonalen förstaårsstudenter i sökteknik, datoranvändning, allmän kommunikationoch liknande studierelaterade moment.
– Och vi undervisar studenter på högre nivå i ämnen som att hantera referenser och att undvika plagiering. En eller två gånger i månaden arrangerar vi även workshops om det, säger Tandi Llogwa.
Utmaningar
Vi promenerar bort till bibliotekets nya, välutrustade datorsal, där rad efter rad med datorer och läsplatser finns. En ensam student i slöja och tanzanisk klänning sitter och jobbar där för närvarande. Även om universitetsbiblioteket ståtar med datorer och annan utrustning finns flera mer grundläggande utmaningar. Institutionen kämpar till exempel fortfarande för att ha råd med elräkningarna.
– Elektriciteten är inte tillförlitlig och ett stort problem är elavbrott, kommenterar Tandi Llogwa.
Detta är ett verkligt och enormt problem i Afrika och påverkar såväl studenter som inte kan läsa när lamporna slocknar, kvinnor som inte törs gå hem på mörka gator, sjukhus som drabbas av skämd mat eller förstörda laboratorieprover. Dessutom går datorer och annan känslig utrustning sönder när nätspänningen går upp och ned. För att bemöta problemet har den svenska biståndsmyndigheten Sida finansierat installation av solpaneler på taket av universitetsbyggnaden och i dag kan biblioteket erbjuda studiemöjligheter för studenterna 24 timmar om dygnet i den specialanpassade läsesalen.
Open source
En annan utmaning är de dyra kostnaderna för litterära och vetenskapliga databaser. Muhimbilibiblioteket har därför satsat alltmer på open source vilket dock har krävt egen teknisk personal för att kunna underhålla bibliotekets system.
– Men vi är tacksamma för olika initiativ som Research- 4Life-programmet, Open Access och FAO, som tillhandahåller informationsresurser till utvecklingsländer. Tanzania kvalificerar sig för gratis tillgång till detta material, säger Tandi Llogwa.
Samtidigt saknar fortfarande Muhimbiliuniversitetets olika institutioner tillgång till ett flertal viktiga informationsdatabaser som de inte har råd att betala för. Detta innebär, menar Tandi Llogwa, att afrikanska länder utestängs från forskarsamhället och att de, enligt statistik, fortfarande endast bidrar med två procent av världens samlade forskningspubliceringar.
För att motverka informationsunderläget ger svenska Sida även bidrag för abonnemang på vetenskapliga tidskrifter. Dessutom får Tandi Llogwas institution stöd för att serva de fem större forskningsprogrammen på campuset. Stödet innefattar uppbyggnad av informationssystem, lokala nätverk, uppsatskataloger och onlinebibliotek.
– Så nu behöver inte studenterna komma till biblioteket längre för att se om boken är utlånad, säger Tandi Llogwa.
Forskning
De materiella – och immateriella – resursbehoven är förvisso stora i ett låginkomstland som Tanzania, med 60 gånger lägre BNP per capita än Sverige. Emellertid är utbildnings- och personalbehoven en kanske ännu större knäckfråga. Därför stödjer Sida även vidareutbildning av informations- och biblioteksinstitutionens akademiska personal, inklusive två anställda som disputerat tack vare stödet. En av de disputerade är Rehema Chande Mallya, som forskar inom informationsvetenskap på hur man bäst når ut med information om HIV/AIDS till fattiga delar av den tanzaniska landsbygden.
– Den informationskanal som föredrogs var radio, säger Rehema Chande Mallya som också deltagit i ett utbytesprogram med Karolinska Institutet i Stockholm och som är mycket positiv till samarbetet med Sida. Hon ger också flerexempel på områden där programmet kan stödja bibliotekarier och informationsvetare i Tanzania.
– Ett viktigt område är systematiska översikter som bibliotekarier behöver lära sig mer om. Och ett annat är öppen data och hur det kan användas, säger hon.
Den akademiska personalen vid biblioteket forskar dessutom själva inom såväl biblioteksvetenskap som informationshantering relaterad till hälsa och sjukvård. En av dem som vi möter på Muhimbiliuniversitetet är Mboni Ruzegea, som även hon fått Sidastöd till datainsamling för sin doktorsavhandling.
– Min avhandling handlade om tillgång till information för gravida tonåringar, säger Mboni Ruzegea vars forskning undersökte huruvida tonåringarna verkligen informerades av sin behandlande läkare om vad en graviditet innebär och huruvida de ville gå vidare med den. Resultaten visade att endast en liten del fick adekvat sjukvårdshjälp. Bredden inom biblioteks- och informationsvetenskapsområdet blir med ens extra tydlig, liksom den påtagliga betydelsen av att människor som Rehema Chande Mallya och Mboni Ruzegea vågar satsa på sådana studier i ett fattigt land som Tanzania. Även om själva biblioteket på Muhimbiliuniversitetet just för tillfället är rejält rörigt.
Text och bild: Joakim Rådström
Author Description
