Pionjär med fokus på barn

Pionjär med fokus på barn

I början av 90-talet genomgick bibliotekarieutbildningen en stor förändring. Istället för att vara en renodlad yrkesutbildning akademiserades den och studenterna fick en examen i biblioteks- och informationsvetenskap.

– Många bibliotekarier gillar böcker, det gör jag också, men mitt fokus har hela tiden varit barnen, säger Kerstin Rydsjö, tidigare adjunkt och biblioteksforskare vid högskolan i Borås och som under sin långa karriär skrivit flera böcker och artiklar om barn, unga och bibliotek.

Vilken syn har vi på barn? Det var själva grundfrågan för Kerstin Rydsjö när hon påbörjade arbetet med att utforma kurser på den nya utbildningen. Hon hade arbetat på olika bibliotek, bland annat på Rosengård i Malmö och i Skellefteå, en norrlandskommun med stor glesbygd, och hon visste att förutsättningarna för barn att kunna använda bibliotek kunde se väldigt olika ut. När barnkonventionen sedan ratificerades blev den ett viktigt stöd, något att luta sig och sitt arbete mot.

– Vi var inte så många som undervisade om barn och bibliotek på den tiden, men efterhand blev vi fler och jag fick kollegor som tidigare varit våra studenter. Regionernas bibliotekskonsulenter drev också på och spelade en stor roll för utvecklingen.

Samarbete har varit ett av Kerstin Rydsjös ledord, att ta in kompetens från olika håll, discipliner och exempel upp skillnader mellan barnbibliotek och skolbibliotek och skillnaden mellan att vara barn och elev.

– Barnkonventionen var en viktig utgångspunkt. Jag ville inspirera studenterna att själva reflektera över det här. Det behövs engagerade och reflekterande bibliotekarier.

Trots sitt stora engagemang i frågan förordar hon inte en särskild utbildning för barnbibliotekarier, men däremot många olika möjligheter till fördjupning och fortbildning.

– Det finns en poäng med att det inte finns, en bibliotekarie ska kunna hjälpa alla. Och barnkonventionen ska inte landa hos barnbibliotekarien, den är allas ansvar.

Forskning

Kerstin Rydsjö fick fast anställning på BHS 1992 när utbildningen gjordes om och var med och utvecklade kurser inom området Användarstudier.

– Att forskningsanknyta utbildningen var ett pionjärarbete. Viktigast för mig var att få med barnens perspektiv i utbildningen. Jag hade lång erfarenhet av arbete på bibliotek på många olika ställen, på flera håll i landet. Det hade stor betydelse för mitt arbete och att jag tyckte att det var viktigt att föra in forskningen både i utbildningen och ute på fältet, berättar hon.

Till att börja med fanns mycket litet forskning om barn och bibliotek att förhålla sig till. Det gjorde att Kerstin Rydsjö samarbetade med forskare inom närliggande fält.

– Vi utgick från forskning inom områden som låg nära vårt eget fält, så som pedagogik, etnologi, barnkultur och litteratursociologi. Och vi kunde använda oss av engelskspråkig forskning inom vårt eget område.

Efterhand byggdes ny forskning om barn inom den nya disciplinen, biblioteks- och informationsvetenskap. Studenternas egna fältstudier bidrog, deras intervjuer och observationer av barn på bibliotek gav viktigt stoff till undervisningen.

– Det hände att studenterna gjorde iakttagelser av samspelet mellan barnen och biblioteket som fick dem att ompröva eller utveckla sina egna föreställningar. Då var det riktigt spännande att vara lärare, säger hon.

Author Description

Anneli Abrahamsson

Journalist anneli.abrahamsson@kulturivast.se 072 253 97 23

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se