Barnets århundrade

Barnets århundrade

Det går inte att skriva den här texten om barn, bibliotek och barnkonventionen utan att lyfta fram ett par svenska kvinnliga företrädare som alltid haft barnets bästaför ögonen. Långt tidigare än någon annan och långt innan FN. Jag tänker självklart på Ellen Key och Valfrid Palmgren. De var båda verkliga visionärer och nytänkare och deras barnsyn var så långt före sin tid, det är verkligen svårt att förstå. Ellen Keys framsynta hållning i frågor om pedagogik, att all aga skulle förbjudas, att betygen skulle skrotas och att barn skulle få ha ett roligare liv och inte behöva vara rädda var minst sagt dynamit. Valfrid Palmgren var pedagogen och folkbibliotekspionjären som växte upp i en familj där synen på barn och uppfostran var synnerligen modern. Ett arv hon bar med sig. Vi har alla läst om hur Valfrid Palmgren inspirerandes av en studieresa till USA och de amerikanska biblioteken och hur hon tog med sig en helt ny syn på folkbiblioteksverksamhet till Sverige. När det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnade i Stockholm 1911 var det uppseendeväckande och alldeles unikt; ett bibliotek bara för barn och deras egen litteratur och dessutom gratis att låna! Det här hade naturligtvis stor betydelse för hurbarnbiblioteken sedan växte fram och utformades i Sverige.

Den 1 januari 2020 blir FNs konvention om barnets rättigheter svensk lag. Den antogs av FN 20 november 1989, Sverige anslöt sig till den 1990. Sedan dess har barnkonventionen varit ett viktigt styrdokument för barnbiblioteksverksamheten i Sverige. Speciellt i den nya målsättning för barnbiblioteken som började diskuteras i Sverige i början på 2000-talet. Då hade jag arbetat som barnbibliotekarie under ett antal år och gav mig med entusiasm in i samtalen och arbetet.

En ny målsättning för barnbiblioteken kom mycket som ett svar på den tuffa ekonomiska situationen som vi sett under 1990-talet och som innebar stora neddragningar inom folkbiblioteksområdet. Samtidigt som informationstekniken och medieutvecklingen utvecklades skapade otroliga möjligheter. Utmaningen med en ny målsättning var att ta ett omtag på barnbiblioteksarbetet och sätta det i ett samtida och framtida sammanhang. Både samhället och synen på barn hade förändrats. Nu pratade vi delaktighet och att barns egenmakt och att barns egna behov ska vara vägledande för biblioteksverksamheten. Att utgå från FNs konvention om barnets rättigheter var en självklar utgångspunkt i förändringsarbetet: att barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet, barns behov ska tillgodoses, barn ska få uttrycka sig och barn ska få påverka. Allt detta var också utgångspunkt i Svensk Biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet På barns och ungdomars villkor som kom 2003.

I IFLAs riktlinjer för folkbiblioteksservice för barn och unga 0–18 år är barnkonventionen en viktig utgångspunkt och riktmärke. De nya guidelines som presenterades av specialgruppen för barnbibliotek och antogs 2018, poängterar hur viktigt stöd FNs barnkonvention är för att utveckla riktlinjer för barnbibliotek för ”att utveckla och vidmakthålla ett demokratiskt samhälle genom att erbjuda barnet ett brett och varierat utbud av kunskap, idéer och uppfattningar”.

Barnkonventionen har tillsammans med bibliotekslagen länge varit de viktigaste styrdokumenten för barnbiblioteksverksamheten. Trots det finns det en hel del att önska; prioriteras verkligen barn och unga i verksamheten? Syns det? Hur syns det? Här har chefer och ledare den absolut viktigaste rollen, det är de som skall skapa förutsättningar för att barnkonventionen kan genomföras i organisationen. Om just detta handlar den eminenta skriften Löpan linanut – bibliotekschefens strategiska modell för implementeringav  FNs konvention om barnets rättigheter. Det är en mycket användbar handbok som ger stöd i arbetet med barnkonventionen. Du kan läsa mer om den i detta nummer av noll27.

Nu blir barnkonventionen lag. Den ger alla barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Den säger att varje barn har rätt att uttrycka sig och har rätt till lek, vila och fritid. Den står för det enskilda barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Detta kan biblioteken omsätta genom att erbjuda en kreativ och trygg mötesplats för eftertanke och rekreation, där barn är medskapande. Idag är unga lika mycket producenter som konsumenter vilket kräver än mer lyhördhet och engagemang från biblioteken som kan spela stor roll i barns och ungas kulturskapande och identitetssökande. 2020 – nu börjar barnets århundrade – på riktigt? Jag hoppas det.

EVA FRED

Konsulent litteratur barn och unga, Kultur i Väst

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se