Varför gör vi taskiga saker mot personer vi gillar? Varför gör vi över huvud taget saker som är fel? Vad är rädsla och hur vet jag vem jag är? Filosofi kan vara ett använd-bart redskap när barn ska tänka konstruktivt kring frågor som kanske inte har självklara svar.
Vid sex tillfällen under förra året träffades en grupp barn mellan nio och tolv år på Lindome bibliotek för att fundera kring livets stora frågor. Grubbelklubben lockade en blandad grupp som med stort engagemang tog sig an frågorna.
– Poängen med en filosofiklubb för barn är att de kan prata om tankar de har utan att det påverkar resten av livet, säger Petra Andersson som lett samtalen och som till vardags är forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Grubbelklubben förberedde tre övergripande teman till första terminen där Petra Andersson planerade att utifrånolika filosofer närma sig de olika frågorna. Men det var inte de barn som deltog intresserade av. De ville ventilera frågorna utifrån sina egna situationer.
– Till skillnad från filosofisamtal med vuxna är filosofisamtal med barn mer praktiskt inriktade och utgår ofta från deras egna frågor och problem. Och första gången var det bra att vi pratade om varför vi gör dumma saker, för det är något alla gör och har erfarenhet av, säger Petra Andersson.
– Barnen var väldigt öppenhjärtliga och vi hade kunnat prata mycket längre än den timme vi avsatt. Och jag tror att Petra ändå lyckades förmedla att det inte är några unika frågor för vår tid, att det är frågor vi brottats med i årtusenden, säger bibliotekarie Sirpa Persson som tog initiativ till Grubbelklubben och som fanns med vid varje tillfälle.
Jämbördiga
Petra Anderssons roll är inte att lära ut, utan snarare att vara en samtalspartner som vågar ifrågasätta vad barnen säger genom att visa på invändningar och problem med vad de säger.
– Barnens tankar och känslor tas på allvar och det är viktigt att den vuxne som leder samtalet inte till varje pris måste uppfostra barnen. Och där finns en poäng med att jag kommer till Lindome och är en vuxen de inte träffar varje dag, för är du uppfostrande hela veckan i övrigt, är det svårare att ha en jämbördig relation i sådana här samtal, säger PetraAndersson som är van att undervisa i ämnet filosofi och inte har någon särskild modell för filosofisamtal med barn.
– För att samtalet ska bli filosofiskt och inte bara vanligt prat, krävs att den vuxne ifrågasätter sådant som kan verka självklart, men låter barnen själv komma fram till det. Det är barnen som är i fokus och det jag gör i Grubbelkubben är att jag är väldigt närvarande. Jag lyssnar uppmärksamt och fångar upp deras tankar och använder dem till att koppla dem vidare till andra tankar.
Forskning
FNs organ för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, publicerade 2007 rapporten Philosophy; a school of freedom, där man bland annat slår fast att filosoferande med barn är värdefullt, bland annat för att det bidrar till att upprätthålla och förstärka demokratiska processer som yttrandefrihet, argumentationsanalys och kritiskt tänkande. Något Petra Andersson håller med om.
– Jag är övertygad att det är bra för dem. Det finns flera studier som visar att barn får bättre självförtroende och blir bättre på att argumentera när de för filosofiska samtal.
I Grubbelklubben tas barnen tankar och känslor på allvar. Ingen tillrättavisar eller ifrågasätter, och därför är heller inga andra vuxna förutom Petra och Sirpa välkomna. Inte heller syskon eller andra väldigt närstående.
– Här ska de få spåna fritt och fundera förutsättningslöst utan föräldrars, syskons eller lärares inflytande, säger Sirpa Persson.