Högskolan bidrar till utveckling

Högskolan bidrar till utveckling

På högskolan i Borås/Bibliotekshögskolan har barnkonventionen varit en utgångspunkt för barnkurserna i flera decennier. En av grundpelarna i barnkonventionen är barns rätt till delaktighet – något som är väldigt viktigt att lyfta i både undervisning och forskning.

– I några projekt har vi haft fokus på delaktighet och hur det syns i praktiken på biblioteken. Genom forskningen kan vi identifiera problem och peka på lösningar och genom våra kurser tar studenterna del av teorier och förhållningssätt till barn och unga, som de kan stödja sig på när begrepp som delaktighet ska implementeras ute på fältet. Och det är bara de som kan göra det, praktikerna. Det är de som har de kunskaper och medel som behövs för praktisk implementering, säger Frances Hultgren, lektor på Bibliotekshögskolan och ansvarig bland annat för kurser som berör barnbibliotek.

Frances Hultgren har arbetat på högskolan i Borås i närmare tjugo år, där hennes intresse för barns rättigheter har varit i förgrunden. Hon och etnologen Barbro Johansson har nyligen avslutat ett följeforskningsprojekt på Malmö stadsbibliotek där personalen ville utveckla autentiska sätt att införliva barns delaktighet i bibliotekets verksamheter.

– Projektet i Malmö har haft formen följeforskning, där vi följt Malmö stadsbibliotek under deras process att utforma ett barnbibliotek. Följeforskningen som metod innebär att forskaren kan vara mer eller mindre involverad, från att observera och granska till att bedriva aktionsforskning mot ett specifikt samhällsmål, vi höll oss någonstans mittemellan och tog fasta på det grundläggande i följeforskning – en kontinuerlig dialog med praktikerna, berättar hon.

Kursutveckling, undervisning och forskning, så ser hennes arbete ut. Frances Hultgrens nuvarande projekt har fokus på Språkstegen, ett utvecklingsprojekt i Blekinge/Kronoberg, som är nära besläktat med Bokstart. På högskolan har hon exempelvis utvecklat den valbara kursen Det samtida barnbiblioteket på 7,5 poäng.

– Tanken med kursen är att hålla jämna steg med utvecklingen. Barnbiblioteket behöver ständigt uppdatera sig, eftersom världen förändrar sig så mycket.

Delaktighet

Utgångspunkten i arbetet med barns rätt och barnkonventionen kan låta självklar, att barn är medborgare med rättigheter, men synen på och diskussionen om vad det innebär att vara barn och vad en barndom är, behöver hållas levande.

– Det är otroligt viktigt att vårt synsätt på barn som likvärdiga medborgare kommer till uttryck. Om våra värderingar finns med i styrdokumenten, måste de synas på biblioteken. Det måste vara tydligt hur de som arbetar på biblioteket förhåller sig till barn och barndom. Den diskussionen måste vi som utbildare föra hela tiden, säger hon.

På högskolan har man arbetat så länge och medvetet med barnkonventionen att man också ställer sig lite kritisk till den.

– Det finns paragrafer som i vissa lägen kan stå emot varandra. Barn har rätt till skydd och försörjning och dessa rättigheter kan komma i konflikt med barns rätt till kultur och delaktighet. Betoningen på skydd och försörjning kan ibland stå i vägen för inkludering och barns utveckling av egenmakt. För oss som utbildare är det viktigt att reflektera över de här frågorna och även tänka kritiskt kring barnkonventionen, menar Frances Hultgren.

Förbättringsområden

Ett barnperspektiv skulle också kunna lyftas in på fler kurser, det menar Åsa Söderlind, universitetslektor och tf sektionschef för sektionen biblioteks- och informationsvetenskap, hon nämner några möjligheter.

– Vi skulle exempelvis kunna lyfta in ett barnperspektiv i kurser i kunskapsorganisation, om hur man söker i system och hur man bygger upp bibliotekskataloger och databaser. Det har man till exempel försökt att arbeta med i projekt på Malmö stadsbibliotek. Där har man haft workshops och frågat både barn och vuxna och observerat hur de gör vid bokhyllorna och i sökningar i bibliotekskatalogen för att hitta.

Att starta en utbildning med inriktning mot att bli barnbibliotekarie är en tanke som dyker upp emellanåt, men det är ingen möjlig väg att gå i dagsläget.

– Vi kan inte erbjuda det i dag, vi utbildar inte skolbibliotekarier eller utbildningsbibliotekarier heller. Det kan vara svårt för studenterna att veta vilken inriktning de ska ta när de börjar här men de kan profilera sig mot barnbibliotek under utbildningens gång både genom valbara kurser och genom att ta ett barnperspektiv i uppgifter på andra kurser, säger Frances Hultgren.

På högskolan i Borås arbetar man däremot en hel del med uppdrags- och vidareutbildning berättar Åsa Söderlind.

– Vi har till exempel haft kurspaket för skolbibliotekarier, där man läser tre till fyra kurser. Det skulle kunna vara en variant för vidareutbildning. Det skulle vi absolut kunna fundera på att erbjuda, men det måste finnas ett intresse för det också, eftersom det är en resursfråga.

Kommer det märkas att barnkonventionen blir lag?  

– Ja, jag tror barnkonventionen som lag kommer att generera en hel del forskning, det är alltid intressant att undersöka vilka effekter lagar har. På barnkurserna kommer vi naturligtvis att beakta sådan forskning, säger Frances Hultgren, och utifrån min erfarenhet är barnbiblioteken ytterst medvetna om barnkonventionen, så övergången från rekommendation till lag blir inte omvälvande för dem.

Author Description

Anneli Abrahamsson

Journalist anneli.abrahamsson@kulturivast.se 072 253 97 23

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se