Inspiration och inkludering på Deichman

Inspiration och inkludering på Deichman

I Norge blev barnkonventionen lag redan 2003 och landet var även bland de första att följa barnkonventionen 1989. Utvärderingar visar att barnets ställning har stärkts i det norska samhället. Det märks även inom biblioteksvärlden. Numera är rättigheterna så väl integrerade att de anställda på Deichman knappt tänker på dem.

Det har gått en del år sedan barnkonventionen blev lag i Norge. Kari Ravnaas är avdelningsdirektör för Deichmans samtliga lokala folkbibliotek i Oslo. Hon menar att lagen förändrade sättet att se på barn.

– Den lägger ett tydligt perspektiv för politiken, och för oss på biblioteket är barn och unga en av våra viktigaste målgrupper.

– Jag läser inte barnkonventionen men den finns där, säger Reinert Mithassel, tidigare sektionsledare på DeichmanTøyen/Biblo Tøyen. Och, fortsätter han, den påverkar politiken, som i sin tur påverkar bibliotekslagen, som i sin tur påverkar biblioteksstrategier och vårt lokala arbete, så på det sättet påverkar barnkonventionen vårt arbete i högsta grad.

Delaktighet

Deichman är samlingsnamn för biblioteken i Oslo kommun och är Norges största folkbibliotek. I Oslo finns det 22 lokalabibliotek och samlingen har vuxit till över en miljon böcker, filmer, cd-skivor och annat material. En stor satsning på barn och unga har gjorts de senaste åren, där man byggt om, ändrat inriktning eller helt enkelt startat ny verksamhet för barn och unga. Resultatet av det arbetet är bland annat Deichman Grünerløkka och Deichman Torshov samt Deichman Biblo Tøyen.

– Barnets rättigheter ligger i verksamheten från det att det får sitt lånekort, där det tydligt framgår att vuxna inte har insyn i vad barnet lånar på biblioteket, säger projektledaren Heidi Grytten som har delaktighet som ledord i alla projekt hon leder.

Genom samtal med målgruppen får biblioteket reda på vad som efterfrågas när en ny verksamhet ska starta eller vid en ombyggnation.

– Brukardelaktighet är ett tidens tecken och den är bra för oss. Den gör oss helt enkelt bättre. Vår målbild består av två mål. Det första är instrumentellt; Vi vill vara med och bygga ett tryggt och bra samhälle. För det andra vill vi att folk ska inspireras, bygga sitt egenvärde och lära sig att navigera i samhället. Då behöver vi förstå brukarnas behov, säger Kari Ravnaas.

Kompetenser från olika håll

Som ett led i förändringsarbetet har biblioteken anställt en rad olika yrkeskategorier, vilket de också har fått kritik för. Men att våga tänka i andra banor är nödvändigt, menar Kari Ravnaas. För att bredda innehållet och bli bättre på att möta besökarna hittar man bland personalen ute på lokalbiblioteken till exempel både skådespelare, formgivare, musiker och förskollärare.

– Men välutbildade bibliotekarier kommer vi likväl alltidatt behöva, säger Kari Ravnaas, som själv är bibliotekarie.

Reinert Mithassel är sceninstruktör från början, med erfarenhet från teater. På Dreichman har han varit med och tagit fram den fysiska miljön på till exempel Deichman Biblo Tøyen och det nya huvudbiblioteket Deichman Bjørvika, som öppnar under tidig vår 2020. Heidi Grytten är etnolog. När de har arbetat med att forma de olika verksamheterna har de bland annat haft hjälp av en arkitekturpsykolog. Tillsam- mans bidrog de till att se hur de olika biblioteksrummen ska användas.

– Vår arkitekturpsykolog hjälpte oss att få upp ögonen för hur man bygger en inkluderande och inbjudande miljö för unga. De vill exempelvis bli sedda, men inte känna sig övervakade. De vill gärna sitta tätt ihop, samtidigt som de vill kunna vara för sig själva, så det tog vi fasta på när vi byggde Deichman Biblo Tøyen, berättar Reinert Mithassel.

Anställda ungdomar

I Norge, beskriver Kari Ravnaas, har biblioteken mer karaktären av en oberoende mötesplats och arena för offentligt samtal och debatt. Med de senaste projekten i Tøyen, Grünerløkka och Torshov spelar biblioteken en stor social roll.
Ungdomarna som intervjuades inför satsningarna berättade att de skulle vilja att man anställde unga från området. På biblioteken behövdes folk som täckte upp på kvällar och helger och tack vare projektpengar kunde de anställa lokala ungdomar. I samarbete med Röda korset har de även fåttgå kurser i gatukonflikthantering. Det har blivit väldigt bra.

– Vi har sett att de får en annan relation till våra unga besökare och de har även bidragit till att göra verksamheten relevant för målgruppen. För oss är det viktigt att skapa för- troende och relationer, berättar Heidi Grytten.

– Unga, som annars skulle ha svårt att få jobb, har fått meriter som de kan sätta på sitt cv. De har också blivit förebilder för andra unga i området och det spelar stor roll, berättar Kari Ravnaas.

Varken hon eller Heidi Grytten är oroliga för att satsningen på att anställa lokalbor kommer att rinna ut i sanden.

– Vi får lära oss att skriva bra projektbeskrivningar där vi framhåller hur viktigt det är att kunna anställa ungdomar bland lokalbefolkningen. På det sättet lär vi våra politiker hur betydelsefullt och inkluderande det är, säger Heidi Grytten.

Foto: Helén Andersson

Author Description

Anneli Abrahamsson

Journalist anneli.abrahamsson@kulturivast.se 072 253 97 23

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se