Deepfakes – gör det svåra ännu svårare

Deepfakes – gör det svåra ännu svårare

I dag har tekniken tagit oss till en punkt där det blivit allt svårare att skilja sant från falskt. Så kallade deepfakes bidrar till att det med stor sannolikhet kommer att bli ännu svårare i framtiden. Det finns starka intressen bakom vilseledande kampanjer och våra digitala fotspår gör oss till enkla måltavlor.

– Det har länge varit möjligt för en resursstark aktör, en stat, att manipulera bilder och ljud, men med moderna AI-teknologier kommer mycket kraftfullare verktyg som kan skapa dessa manipulationer, i händerna på var och en, säger Sverker Janson, forskningsledare inom datavetenskap och AI på forskningsinstitutet RISE.

AI och deepfakes

Det är en del nya begrepp att förhålla sig till, som exempelvis AI, artificiell intelligens, som bland annat handlar om robotteknik, och deepfakes, där man använder modern AI-teknologi för att skapa helt påhittade bilder, filmer och ljudinspelningar. När dessa avbildar verkliga personer eller miljöer kan man tala om ”fakes”. Vad som är vad kan vara svårt att avgöra.

– Fejkat material ser ut som vilket material som helst. I dag räcker det inte att vi tror på det vi ser, vi måste även lita på den som tillhandahåller bilden. Att källan är trovärdig. Ett sätt att säkerställa ursprung skulle vara att kameror och inspelningsutrustning försågs med ny teknik, som digitalt signerar inspelningar för att bevisa var de kommer ifrån, men där är vi inte än, säger Sverker Janson.

Digitalt krig

På senare tid har alltfler sällat sig till uppfattningen att detpågår ett krig, men att det sker digitalt. Medvetenheten om vad digitaliseringen har kapacitet till ökade markant våren 2018, då nyheten om det brittiska analysföretaget Cambridge Analytica, briserade. Det framkom då att bolaget på ett ganska tveksamt sätt hade samlat in data från drygt 50 miljoner Facebookanvändare. Utifrån dessa uppgifter sade sig företaget ha skapat detaljerade psykologiska profiler för att kunna visa riktade politiska budskap inför presidentvalet i USA 2016. Sverker Janson är en av de som menar att kriget flyttat till internet, där den här typen av påverkanskampanjer är en av flera strategier.

– Starka intressen bekrigar lättmanipulerade människor. Cambridge Analytica är bara en i mängden av företag som låter sig anlitas av skrupelfria beställare. Vi ser inte mycket av det i Sverige ännu, men det är bara en tidsfråga. I och med att vi är en rättsstat så kanske vår lagstiftning kan skydda oss till viss del, men inte helt och hållet. Det går att sprida lagliga, men moraliskt tveksamma budskap.

Ny teknik – nya strategier

De digitala möjligheterna och riskerna berör oss alla. De som arbetar på bibliotek måste ta till sig och förstå vilka hinder och möjligheter ny teknik innebär, men egentligen är diskussionen större än så, eftersom den i grunden handlar om bibliotekens roll i den digitala världen, menar Sverker Janson.

– Jag förstår att det kan vara överväldigande för var och en och utmanande för den enskilde medarbetaren, men det är också en spännande tid, där det behövs strategier och metoder för att arbeta aktivt med de här frågorna, så att biblioteken kan vara ett stöd för medborgaren.

Author Description

Anneli Abrahamsson

Journalist anneli.abrahamsson@kulturivast.se 072 253 97 23

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se