Skolan spelar en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt, men det finns brister. Att integrera källkritik i den ordinarie undervisningen skulle kunna vara ett sätt att öka kompetensen hos svenska elever. Skolbibliotekarien är en viktig resurs i det arbetet.
– Lärare i ämnet svenska arbetar allt mer med källkritik och de är bra på traditionell källkritik, men de brister när det gäller digital källkritik, berättar Anette Holmqvist, undervisningsråd på Skolverket och tidigare skolbibliotekarie.
Hon hänvisar till Skolinspektionens rapport Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap, där myndigheten har kvalitetsgranskat undervisningen i källkritiskt förhållningssätt. Av de 30 skolor som ingått i granskningen har 24 bedömts behöva utveckla undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i något eller några avseenden.
Digital kompetens
Skolbibliotekens pedagogiska funktion är inte reglerad i skollagen och Anette Holmqvist menar att det är viktigt att skollagen förtydligar att skolbiblioteken är en integrerad del i undervisningen.
Digital källkritik handlar om mer än att kunna svara på de klassiska frågorna: Vem har publicerat texten, när är den skriven, när publicerades den, är källan trovärdig och finns det några politiska eller ekonomiska intressen bakom påståendet? För att kunna agera i den digitala världen och känna en trygghet i att undervisa i ämnet, menar Anette Holmqvist att lärarna behöver en djupare förståelse för internet än vad de har i dag.
– Vad identifierar en webbsida? Hur är en webbadress uppbyggd? Hur skiljer man en redaktionell text från en annons? Vad styr vilka träffar vi får i en söktjänst? De här frågorna är mer sällsynta i undervisningen och det är ju viktigt att eleverna får den här kunskapen, så att de kan använda internet i sin vardag. Inte minst för att lära sig skilja bedragare från andra.
Enligt Skolinspektionens rapport visar forskning att det ibland finns synsätt där man anser att elever är självlärda när det gäller digitala källor eftersom de i så hög grad vistas på nätet. Flera studier visar dock att elever i praktiken ofta saknar kunskaper och redskap för att värdera digitala källors tillförlitlighet.
– Många vet inte att det spelar stor roll för din sökning om du sorterar på senaste träff eller på den mest relevanta. Informationen du får upp kan också skilja sig åt beroende på vilken sökmotor du använder. Det kan även ha betydelse om du är inloggad eller utloggad från söktjänsten, säger Anette Holmqvist.
Skolbibliotekets syfte okänt
På regeringens uppdrag har Skolverket sett över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet. I rapporten Uppdrag om översyn av skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens, framgår att både lärare och rektorer har låg kännedom om skolbibliotekets syfte och roll. Skolverket har även gjort en första uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, som antogs av regeringen 2017. I rapporten Digitalkompetens i förskola, skola och vuxenutbildning konstateras att skolbibliotekens roll i att stärka elevernas digitala kompetens kan bli större.
Enligt både Skolinspektionen och Skolverket är skolbibliotekariens expertis en framgångsfaktor i skolornas arbete med digital kompetens och MIK-frågan. I läroplanerna finns skrivningar om skolbibliotekens funktion, men Skolverket tycker att det behöver förtydligas i skollagen också.
– Jag menar inte att man ska lägga över MIK-frågan i skolbibliotekariens knä, men det skulle betyda mycket om lärare och bibliotekarier kan hitta samarbeten. Bibliotekarierna började arbeta med datorer tidigt och kan de här frågorna. De är en resurs i arbetet, säger Anette Holmqvist.
Skolbibliotekarien resurs för lärare och elever
Bland mycket annat är skolbibliotekarien bra på omvärldsbevakning och kan dela med sig om var man hittar bra information och undervisningsmaterial på webben. Skolbibliotekarien skulle även kunna konstruera uppgifter i informationssökning och källkritik till eleverna. Att bygga team med dessa yrkesroller kan vara en väg att hitta beröringspunkter, så att både lärare och elever blir bättre och tryggare på digitala medier och verktyg, menar Anette Holmqvist.
– För att nå varandra kan man gå utbildningar tillsammans. Många bibliotekarier har gått Läslyftet exempelvis, man kan också arbeta med digitala lärmoduler ihop. Att försöka förstå varandras språk är också bra för samarbetet, så att man inte pratar förbi varandra. Och att leta efter likheter och gemensamma faktorer, snarare än olikheter.
Author Description
